Trevor Dolan Foundation på SETT2016

Ibland händer sånt där som man aldrig tror ska hända en själv. En generös kollega har valt att nominera just mig till Trevor Dolans stipendium (SETT16_trevordolanstort tack Mathias Larsson, @matlarosd på Twitter!) och jag kastas in i ett virrvarr av känslor: glädje, genans, ”inte ska väl jag”, tacksamhet och ödmjukhet. Och ovanpå detta visar det sig att juryn väljer ut mig till en av de tre finalisterna. Hur gick det till?!

Jag står tillsammans med förstelärare Johan Eriksson från Sollentuna och musiklärare Michael Andersson från Botkyrka och i deras sällskap känner jag mig oerhört ödmjuk. Jag har sådan stark respekt för läraryrket och för de lärare som år efter år stannar med eleverna i klassrummet att jag önskar att någon av dessa två får stipendiet när utdelningen går av stapeln.

Själv valde jag ju för ett antal år sedan att förflytta min kamp för en likvärdig skola från klassrummet till förvaltningsnivå. Först i Stockholm som lärarcoach och samordnare på Utbildningsförvaltningen där och de senaste åren som utvecklingsledare på Barn- och utbildningsförvaltningen här i Östersund, dit jag flyttade för nu snart tre år sedan (vad tiden går!!). För mig var det ett helt rätt beslut; att försöka påverka och förändra från ett annat perspektiv. Jag har fortfarande samma fokus i mitt arbete – att vara med och bidra till en ännu bättre skola för ALLA elever. Jag har lärt mig och lär mig väldigt mycket varje dag i min nya roll. Jag skulle faktiskt önska att vi hade ett ännu mer rörligt system mellan just förvaltning och våra förskolor och skolor, då jag tror större insikt i våra respektive utmaningar skulle kunna bidra till ett ännu mer utvecklande och lärande klimat.

Jag kommer tyvärr inte att kunna delta på SETT och prisutdelningen i år, men jag vill redan nu skicka ut ett stort tack för alla fina ord och hejarop jag fått från alla möjliga håll: gamla elever, tidigare och nuvarande kollegor, det fantastiska utvidgade kollegiet och så klart vänner och familj.

Så, en stor kram till var och en av er som funnits med mig längs vägen, ni är alla en del av mig, nomineringen och det jobb jag gör! Hurra för oss!

/Janna

PS. Den här bloggen är inte lika aktiv längre då jag (när jag jobbar) delar med mig på Pedagog Östersund. Gå med i facebook-gruppen med samma namn så får du uppdateringar!

Coachning i Östersund

I samband med att De Nya Moderaterna har nu lagt fram ett förslag om nationella lärarcoacher (här kan du läsa om hur DN beskriver förslaget) ökar nyfikenheten och funderingarna kring vad coachning i skolan kan vara.

Ni som har följt mig ett tag vet att jag själv är legitimerad lärare, diplomerad coach och under två år arbetat som just lärarcoach i Stockholm. Jag har talat väldigt gott om coachning som en metod för utveckling av undervisning och lärande. Sedan hösten 2013 arbetar jag som utvecklingsledare i Östersund och vi har här igång tre stycken lärarcoacher (med försteläraruppdrag) och erbjuder även sedan i år coachning för våra rektorer och förskolechefer. Vår centrala Elevhälsa erbjuder också coachning inom ramen för vissa av sina uppdrag.

Förvaltningsledningen i Östersund har sedan ett besök i Ontario, Kanada haft som önskemål att få prova på lärarcoachning som metod för utveckling av undervisning. Under hösten 2013 inleddes ett pilotprojekt där en lärarcoach var på en skola under hela höstterminen och coachade lärare individuellt. Detta gav väldigt positiva utvärderingar hos lärare och rektor och ledde till införandet av våra lärarcoacher.

Idag har vi 14 st utbildade coacher på Barn- och utbildningsförvaltningen:

Coachning skolledare_2.003

Lärarcoachning

I Östersund har vi sedan 1 januari 2014 tre stycken förstelärare vars uppdrag är att coacha andra lärare i kommunens skolor. De arbetar med undervisning 50 % på sina ordinarie skolor och med coachningsuppdraget 50%. Alla tre är legitimerade lärare med lång erfarenhet av både undervisning och olika former av handledning/coachning sedan tidigare. Under våren 2014 gick de alla tre en coachutbildning via Akademi Coachstjärnan och är nu diplomerade coacher. Det kändes viktigt att alla som ska arbeta med coachning i sitt uppdrag också har gått en utbildning. Detta för att ha gemensam bild av metoden; gemensam verktygslåda, förhållningssätt och språk.

Coachning erbjuder en möjlighet att tillsammans med en coach få reflektera kring och utvecklas i sin profession.

Som utvecklingsledare och coach träffar jag lärarcoacherna kontinuerligt för att följa upp hur det går, planera framåt och stötta dem i coachningens utmaningar.

Processen

Processen inleds med att rektor kontaktar mig och anmäler intresse för coachning. Detta har då föregåtts av ett förarbete på skolan mellan rektor och lärare. Det kan handla om allt ifrån en lärare till 15 lärare på samma skola. Lärarcoachningen sker på frivillig basis och har hittills enbart handlat om inidividuell coachning. Till hösten kommer vi förhoppningsvis även att kunna prova på gruppcoachning.

Nästa steg är ett första möte mellan rektor och coach. Där går vi igenom:

  • vad coachning är,
  • vilka förväntningar som ställs på rektor (vilka förutsättningar som hen behöver ordna för sina lärare, lokal för samtal, tid för samtal, tid mellan samtal osv),
  • förväntningar på coach och
  • vilka behov finns på skolan (form av coachning, antal lärare osv)

Detta följs sedan upp av ett möte med all personal på skolan där en av lärarcoacherna presenterar vad coachning är, hur en process kan se ut, lite exempel på vilka ”coachområden” som kan komma upp och naturligtvis även frågor och svar.

Efter presentationen brukar lärare få några dagar på sig att anmäla intresse till rektor. som följd av presentationen kan alltså det antalet rektor anmälde från början öka. Utifrån antalet intresserad lärare lägger coach och rektor upp en plan för vilka lärare som ska få coachning först och vilka som kan få i nästa omgång.

Vi har valt att utgå från att coachprocessen är ca 6 samtalstillfällen med 1-2 v emellan. Det finns fördelar med både en och två veckors-intervaller. Mellan varje samtalstillfälle ska lärare genomföra en aktivitet (som beslutas tillsammans med sin coach i föregående samtal) och i vissa fall känns en vecka som för kort tid. I en del fall är det tvärtom; att vänta två veckor gör att ämnet ”tappas”. Därför är flexibilitet viktigt.

Det första samtalet är ett uppstartssamtal. Där går lärare och coach igenom en överenskommelse, t.ex. att det gäller full sekretess för dessa samtal. Där försöker man också formulera ett mål för vad läraren vill ha uppnått efter dessa sex tillfällen. Det är läraren själv som väljer vad hen vill utveckla och fokusera på. Det kan handla om allt ifrån att skapa större elevaktivitet på lektionerna, till att vilja utveckla en teknik för formativ bedömning eller att försöka få tiden i jobbvardagen att räcka till.
Aktiviteterna mellan samtalen är minst lika viktiga som samtalen i sig. Syftet med coachning är att det ska ske en förändring, då måste man också GÖRA något annorlunda. Ofta kombineras detta med lektionsbesök. Det kan t.ex. handla om att lärare vill bli observerad när hen provar en ny teknik eller vill få feedback kring en del av lektionen som känns utmanande.

Utvärderingen avgör sedan om coachning bör fortsätta eller om målet för processen ha uppnåtts. Tanken är också att det ska göras uppföljningar efter ett antal månader.

I dagsläget räcker våra tre lärarcoacher inte till för att hinna med alla de lärare som är intresserad av coachning. Vi arbetar för att på sikt kunna få till fler aktiva lärarcoacher!

Coachning av skolledare

Arbetet med coachning av lärare har också väckt önskemål om coachning av rektorer och förskolechefer. Från våren 2015 erbjuder vi därför intresserade rektorer och förskolechefer en möjlighet att få bli coachade i sitt ledarskap. Just nu är vi igång med två rektorer och två förskolechefer. De som erbjuder detta är fyra utvecklare i utvecklingsgruppen och sex lärare från den centrala elevhälsans Pedagoggrupp. Dessa tio har alla gått den coachutbildning som nämns ovan och sedan tidigare använt sig av coachverktygen inom sina ordinarie uppdrag (i utvecklingsgrupp/pedagoggrupp).

Vi följer samma process som ovan med rektorer och förskolechefer. De anmäler intresse till mig och jag fördelar ut uppdrag efter hur coachernas arbetssituation ser ut för tillfället.

För personerna i Utvecklingsgruppen och Pedagoggruppen blir det viktigt att skilja på sina olika roller, i olika typer av uppdrag. Samma person skulle i teorin kunna ha kontakt med samma rektor, men i två olika roller – i en roll coachar hen rektorn i sitt ledarskap, i en roll är hen ett bollplank utifrån sin expertkompetens inom en viss utvecklingsfråga/elevhälsofråga. Tydlighet kring förväntningar från båda håll är A och O.

Elevhälsan använder sig sedan av coachning inom olika delar av sina uppdrag. Är ni mer intresserade av hur så kan jag förmedla kontakt!

Coachnätverk

Under våren har vi också startat ett coachnätverk inom kommunen. Där kommer vi som arbetar med coachning i våra uppdrag att träffas för att fortsätta utveckla den sidan av vår profession.

Lärdomar och utmaningar

En av de stora utmaningarna med coachning är att se mätbra resultat på elevnivå. Idag gör vi utvärderingar på lärarnivå och på rektorsnivå. Vi funderar över om och hur man skulle kunna få syn på vilken påverkan lärarnas utveckling/förändring har på elevernas. Det är svårt. Det är ofta så många faktorer som samspelar kring elevernas situation i skolan och hur vet man egentligen vad det är som ger/inte ger effekt och gör skillnad?

Coachning är ETT verktyg för utveckling och förändring. Andra är t.ex. lesson/learning studies, instructional rounds, TLC och kollegahandledning. Coachning är inte en magisk lösning. Tvärtom. Coachning kräver MOD och ANSVAR: en vilja till förändring, ett stort engagemang hos inblandade lärare, att våga blotta sina svagheter och öppna sitt klassrum.

Men styrkan i coachning är just att du får göra allt det där tillsammans med någon. Du är inte ensam. Och coachningen tar ALLTID sitt avstamp i din vardag och de utmaningar du står inför tillsammans med dina elever eller din personalgrupp. Oavsett om din utmaning är att läsa in dig på vad den senaste forskningen säger och försöka omsätta det i ditt klassrum eller om det handlar om att hitta en strategi för att hantera den där tysta elever vid fönstret i klassrummet, så kan coachningen erbjuda EN möjlig väg att ta dig an den utmaningen. Tillsammans.

Hör gärna av er om ni vill veta mer på joanna.scheele@ostersund.se

/Janna

 

Teach Like a Champion, del 3 – Structuring and Delivering Your Lessons

Kapitel 3 i boken Teach Like a Champion handlar om att strukturera och genomföra dina lektioner och vilka tekniker du kan använda dig av i den processen.

Structuring and Delivering Your Lessons – att strukturera och genomföra dina lektioner

Grundtanke: Lektionen är en planerad process som under passets gång gradvis lämnar över mer och mer ansvar från lärare till elev. 

Doug Lemov beskriver de olika teknikerna som del i en naturlig progression under lektioner som han kallar för I/We/You – jag/vi/duNi som är bekanta med cirkelmodellen (här kan du se ett exempel på cirkelmodellen av Anna Kaya) känner igen en hel del här ifrån. Det innebär att läraren inleder med att modella och ge viktig information (jag) om vad eleverna ska lärare sig, så konkret och tydligt som möjligt. Nästa steg är att eleverna tillsammans med dig och med varandra under stöttande former mer och mer får träna på vissa moment (vi) för att tillslut få flera möjligheter att öva att göra arbete på egen hand, med olika mängd stöttning (du) beroende på behov. Det kan låta självklart, men alltför ofta släpps elever iväg för ”eget arbete” utan den tillräckliga stöttningen, med de redskap de behöver för att kunna gå vidare på egen hand.

Författaren har identifierat tre tekniker som stärker jag-delen:  The Hook, Name the Steps, Board =Paper och Circulate) , tre tekniker som stärker vi-delen: Break It Down, Ratio, Check for Understanding och slutligen tre tekniker för du-delen: At Bats, Exit Ticket och Take a Stand). 

I det här inlägget går jag igenom teknikerna för jag-delen.

12. The Hook – lockbetet (kroken) 

Grundtanke: ”Lockebetet” är ett kort moment som fångar elevernas engagemang och intresse för ämnet/materialet ni ska ta er an. Det är momentet som bäddar för att eleverna har en ingång och motivation till djupare inlärning. Det är kort, det leder vidare in i ämnet, det är energigivande och positivt. m

”Lockbetet” kan handla om en kort berättelse, en bild, en gåta, ett musikstycke – något som får eleverna att vakna till liv, väcker deras nyfikenhet och viljan att veta mer. Det kan vara tio sekunder eller fem minuter. Du kanske inte behöver ett ”lockbete” på varje lektion, det kan räcka med ett när du introducerar något nytt som ni sedan kan bygga några lektionspass på.

Några exempel på ”lockbeten” är:

  • En berättelse: Berätta en kort anekdot, händelse eller berättelse som leder rakt in i ämnen. En spännande ”mattesaga” kan till exempel leda till att eleverna blir presenterade med ett matematisk problem som lektionen sedan ska handla om.
  • En liknelse: Hjälp eleverna att se kopplingen till vardagslivet genom att måla upp en relevant liknelse där ämnet för lektionen finns med i en vardagssituation för dem.
  • Rekvisita: Underskatta inte användandet av rekvisita: en spåkula när ni jobbar med lässtrategin att förutsäga och låt eleverna gissa vad ni ska använda den till, en jacka som en karaktär i boken ni läser har på sig ”Vem tror ni har på sig den?”. Klä ut dig till en historisk karaktär och låt eleverna gissa från när och vad.
  • Media: En bild, ett kort filmklipp, ett musikstycke kan vara ett bra och förstärkande ”lockbete” om de planeras ordentligt så det inte stjäl fokus från ämnet, utan leder IN i ämnet.
  • Höj status: Beskriv något fantastiskt! Presentera en elevs arbete, berätta om ”den bästa författaren någonsin” eller om nyheten som fick dig att tappa andan och hela familjen att storgråta när ni såg den.
  • Ge en utmaning: ge eleverna en utmanande uppgift/gåta/problem som hänger ihop med ämnet och låt dem försöka lösa den. Om du inte kan komma på något rekommenderas teknik 24 Pepper som beskrivs i kapitel 4 (nästa inlägg).

13. Name the Steps – synliggör stegen

Grundtanke: För den som redan behärskar något, är det ibland svårt att förstå exakt vad det är som nybörjaren inte greppar än. När man redan ser helheten kan det vara svårt att se detaljerna som faktiskt utgör helheten. Men just denna förmåga är något som utmärker en duktig lärare; förmågan att kunna synliggöra de steg som krävs för att nå dit någon annan är på väg, att kunna synliggöra processen. steg

Att kunna göra detta kräver så ledes mer än av en lärare än att man själv behärskar det som ska utvecklas. Det är t.ex. inget som säger att Zlatan skulle bli en bra fotbollstränare bara för att han är en ”gud” på planen. Medan Pia Sundhage tycks vara någon som har både och. Det är en av skillnaderna mellan en matematiker och en matematiklärare.

  1. Identifiera stegen: första steget är att som lärare själv identifiera vilka steg just den här processen innehåller. Om eleverna ska utveckla förmågan att kommunicera genom att hålla ett tal, vilka olika delar behöver eleven stegvis gå igenom och behärska för att kunna genomföra ett slagfärdigt tal. Att synliggöra dessa för eleven i undervisningen blir en form av stöttning (scaffolding). Ofta handlar det om att skapa en stödstruktur som går att använda i för liknande utmaningar/lärprocesser i framtiden.
  2. Gör stegen minnesvärda: Ge varje steg ett namn, bädda in dem i en historia, låt första bokstaven i varje steg bilda ett ord, ge dem bilder kopplat till varje steg – allt för att främja att stegen blir lätta att komma ihåg. Prata om dem ofta, upprepa, upprepa, återkoppla och upprepa!
  3. Bygg upp stegen: Du kan också använda eleverna i processen att bygga upp stegen tillsammans. Låt eleverna få möta olika exempel av olika tal (exemplet ovan) och under nästa lektion kan ni tillsammans stegvis försöka bryta ner och synliggöra de gemensamma stegen som finns i processen att skapa ett tal.
  4. Hantera två parallella processer: Som lärare handlar det ofta om att leda eleverna genom två olika processer samtidigt. Det ena handlar att leda eleverna genom den process de är i just nu och om att kunna synliggöra dessa steg. Den andra är något av en metaprocess som handlar om att hjälpa eleverna att se hur dessa steg kan översättas till att bli något generaliserbart; något som kanske går att använda när de möter nya problem och utmaningar.

14.  Board = Paper – Tavla = anteckning

Grundtanke: Den här tekniken handlar om att eleverna lika mycket som att de behöver lära sig ett innehåll eller träna på en förmåga, också behöver träna på att vara studenter, dvs att vara lärande. Eleverna behöver träna på olika strategier för att minnas det som läraren går i genom, där en av dessa kan vara att skriva av det läraren skrivit på tavlan. Ju mer eleverna har tränat på detta, desto mer kan de få välja själva i vilken form och när de behöver göra något för att minnas. 

Den här tekniken har jag valt att översätta lite annorlunda på svenska, utifrån att jag faktiskt ser det som att vi har kommit steget längre nu (i Sverige eller på de åren som gått sedan boken skrevs?) i bemärkelsen att vi i dagens skola inte alltid använder just papper för att föra anteckningar. Många elever skriver idag anteckningar/gör tankekartor i en dator eller på en lärplatta. En del fotograferar lärarens anteckningar. En del jobbar med bilder och olika program/appar för det.

Det viktigaste är väl trots allt att komma ihåg grundtanken med tekniken – att eleverna behöver träna på strategier för att lära och att minnas, gärna prova olika sätt och att få reflektera över dessa tillsammans.

15. Circulate – cirkulera

Grundtanke: En viktig dela av jag-delen som Doug Lemov beskriver är att läraren tar kommandot över lektionen och klassrummet. En teknik för att göra just detta är att rent fysiskt röra sig runt i klassrummet, att cirkulera. Detta signalerar till eleverna att du äger hela rummet, inte bara det som pågår längst framme vid tavlan. Men det är inte bara den fysiska närvaron i olika delar av rummet utan vad du gör av den. 

  1. Break the plane: Doug Lemov beskriver klassrummet som ett flygplan, där fören är tavlan och vingarna går ut och delar av den delen av klassrummet där läraren oftast befinner sig och den delen där eleverna är placerade. En del lärare stannar en hel lektion i sin del av planet, men Lemov menar att gemensam för de skickliga lärare han observerat är att de redan tidigt under lektionen (helst inom de första 5 minuterna) rör sig förbi vingarna, ut i alla delar av flygplanet, dvs they break the plane. Det visar bl.a. att du som lärare alltid rör dig i ditt klassrum som en del av lektionen, inte bara för att korrigera någon elev som stör eller någon som tappat fokus.
  2. Ha full tillgång till hela rummet: Rummet måste vara möblerat så att du ha fri rörelsemöjlighet och tillgång till alla delar av rummet och framför allt alla elever. Du måste kunna röra dig till och från elever utan att behöva avbryta undervisningen. Eleverna läser snabbt av om det finns ett ”lärar-fritt”-utrymme.
  3. Involvera dig medan du cirkulerar: Rör dig inte passivt runt i klassrummet utan använd möjligheten att involvera dig med eleverna på olika sätt. Det kan handla om en hand på axeln, en kort positiv återkoppling om vad du ser i anteckningarna etc. Små gester och aktiviteter som gör att eleverna känner att ser, hör och är involverade i det som pågår.
  4. Rör dig systematiskt: Ha en tanke med hur du rör dig utan att för den delen implicit peka ut vissa elever. Om du medvetet går till Anna varje gång du ber alla elever att titta och lyssna på dig, kommer Anna ganska snart känna sig provocerad och utpekad istället för stöttad. Systematik betyder heller inte förutsägbart. Gå inte samma runda varje gång.
  5. Välj din position: Var medveten om hur du ser klassen medan du rör dig runt. Försök röra dig så att du hela tiden ser så mycket av klassrummet och intreraktionen som möjligt. Vad händer om du ställer dig längst ner i klassrummet under en diskussion, ser du andra saker då?

I nästa inlägg fortsätter jag berätta om teknikerna som stärker vi- och du-delen av lektionen!

/Janna

 

 

 

 

 

Teach Like a Champion, del 2 – Planning That Ensures Academic Achievement

Det här inlägget handlar om Kapitel 2 i boken Teach Like a Champion. Om du har missat introduktionen och kapitel 1, klickar du på respektive ord. Kapitlen behöver inte läsas i ordning.

När ni läser den här delen får ni ha i åtanke att boken är skriven utifrån den amerikanska motsvarighet till läroplanen och kursplanerna. Jag var först tveksam till om det skulle gå att överföra, men på det stora hela tycker jag ändå att det fungerar bra.

Ni som är insatta i Dylan Wiliam och formativ undervisning kommer att känna igen en hel del!

Planning that Ensures Academic Achievement – Att planera för att försäkra att dina elever lyckas akademiskt

Kapitel 2 handlar om hur du som lärare ska planera och förarbeta för att försäkra dig om att dina elever ska lyckas. Det handlar alltså om tekniker som du ska utföra INNAN du kliver in i klassrummet, men de är minst lika avgörande för hur lektionen blir och dina elever klarar sig.

6. Begin with the end – börja med slutet

Grundtanke: Börja din planering med att besluta vad dina elever ska kunna/veta/behärska i slutet av en period. Utifrån det planerar du får lektionsmål, hur du ska se att de lärt sig rätt saker och vilka aktiviteter som ska leda dit. 256px-Little_Gray_Mouse_-_The_End_(67) (1)

Alldeles för ofta börjar en lärares planering i frågan ”vad ska jag göra i morgon?”. Det är att börja i fel ände. ”Vad ska mina elever kunna och behärska i slutet av den här perioden?” är i stället en bättre fråga att starta din planering med. Hur lång perioden är beror självklart på vad ditt mål för eleverna är.

När du satt ett periodmål är nästa steg att bryta mer det i lektionsmålsättningar som tillsammans leder fram till periodmålet. Den ena lektionsmålsättningen bygger naturligtvis på den andra, varför det blir oehört viktigt för dig att ha koll på om dina elever nått till just den lektionens målsättning. Annars kan du inte gå vidare till nästa. Nästa steg i planeringen är att besluta HUR du ska kunna se och veta om dina elever nått lektionens målsättning, dvs planera hur du ska bedöma detta så att du kan anpassa din fortsatta undervisning efter vad du ser hos dina elever. När du planerat detta kan du börja fundera över vilka aktiviteter du och dina elever ska genomföra för att kunna nå lektionens målsättning.

Så här ser det alltså ut:

  1. Börja med periodplanering för att gå vidare till lektionsplanering
  2. Formulera en fungerande målsättning för lektionen (se teknik 7 för hur du gör det!)
  3. Besluta hur du vill följa upp hur effektiv din undervisning har varit för att eleverna ska nå målet
  4. Besluta vilka aktiviteter du och eleverna ska genomföra för att nå målsättningen

7. 4 Ms – de fyra kriterierna för ett bra lektionsmål

Grundtanke: en bra målsättning för en lektion ska vara hanterbar (manageable), mätbar (measurable), gjord först (made first), och det eleverna behöver mest (most important)

Det är inte helt lätt att formulera lektionsmålsättning. Det är lätt att istället beskriva en aktivitet, tex. eleverna ska ha läst kap 1 i … eller att det är för stort för att nå inom den givna tidsramen. Tidigare har jag arbetat med sk SMARTA mål (S=specifikt M=mätbart A=attraktivt R=realistiskt T=tidsbegränsat A=angeläget) och jag tycker det sammanfaller väl. Här använder de engelska ord som börjar på M. I översättning blir det inte lika bra och lätt för minnet så ni kan ju välja hur ni vill göra!

  1. Manageable – hanterbart, realistiskt: målsättningen för lektionen måste vara både anpassat till hur lång lektionen är (tidsbundet) men också att det är realistiskt för eleverna att nå det utifrån deras nuläge. Här kommer vi tillbaka till hur viktigt det är att du vet vad elever kan sedan tidigare och var de har sin utgångspunkt. Lärde de sig det de skulle förra lektionen? Om det är första lektionen, vet jag vad de kan sedan tidigare?
  2. Measurable – mätbart: ett mätbart mål är formulerat så att både du och eleverna kan kolla av hur det har gått i slutet av lektionen/momentet. Då behöver du också fundera igenom HUR du ska kolla av det, t. ex. genom att använda sk exit tickets (som är teknik 20 i boken och kommer i kapitel 3 om hur du strukturerar och utför dina lektioner).
  3. Made first – det första du gör: lektionsmålsättningen ska alltid sättas och formuleras INNAN du väljer vilka aktiviteter du och eleverna ska genomföra under lektionen. Det är lektionsmålet som styr valet av aktiviteter, inte tvärtom.
  4. Most important – det viktigaste, angeläget: målsättningen måste också vara viktigt och angeläget för att dina elever ska lyckas akademiskt. Vad är mest relevant för dina elever att lära sig just nu för att de ska lyckas på lång sikt?

8. Post it – synliggör det

Grundtanke: När smålsättningen för lektionen är klart, synliggör det i klassrummet 

Sätt upp eller synliggör målsättningen för lektionen på valfritt sätt i klassrummet så att eleverna, besökare och du kan se det tydligt. Helst på samma plats varje dag. Se också till att levandegöra den genom att rikta deras uppmärksamhet dit, låta dem diskutera, utvärdera etc.

9. Shortest past – den kortaste vägen

Grundtanke: det finns alltid många olika vägar till ett mål. Välj den kortaste och mest effektiva vägen för just dina elever. 

Ibland är det svårt att veta vilka aktiviteter man ska välja för att eleverna ska uppnå lektionsmålsättningen, det finns ofta många vägar. Ska man välja det roligaste? Är variation viktigt? Det viktigaste är att du gör en analys utifrån din elevgrupp och försöker avgöra hur just den gruppen elever (och individerna i gruppen självklart) kan ta sig till målet på bästa sätt.

10. Double plan – dubbla planer

Grundtanke: det är lika viktigt att planera vad ELEVERNA ska göra under lektionen som det är att planera vad du som LÄRARE ska göra och säga under lektionen.

När du planerar din lektion måste ta aktivt tänka i två banor – den ena gäller dig: vad du som lärare ska säga och göra, den andra gäller dina elever: vad ska de göra i olika moment av lektionen. Att försöka se lektionen ur dina elevers perspektiv är avgörande. Du kan använda vad författaren kallar en T-chart (ett T-diagram – se bild), IMG_7744
där den ena spalten innehåller vad du som lärare gör och den andra vad eleverna gör samtidigt. Detta gör det också lättare för dig att kommunicera till eleverna vad de förväntas gör under olika
moment av lektionen. Det blir också synligt för dig hur du aktiverar dina elever. Är det rätt aktiviteter för att nå lektionsmålsättningen? Sitter de bara tysta och antecknar? Det lyfter också upp vad DU gör när eleverna har en egen aktivitet (i grupp, par eller enskilt). Ska du gå runt till olika? Fokuserar du på en särskild grupp/elev? Går du runt och ställer stödjande frågor, vilka i sådana fall?

11. Draw the map – rita kartan

Grundtanke: det är viktigt att planera för den fysiska miljön som ska hjälpa dina elever att nå målsättningen för lektionen. 

Fundera över hur lärmiljön i ditt klassrum ska se ut för att främja att eleverna ska lyckas med målsättningen för lektionen. Hur ska de sitta? Vart ska deras fokus riktas under olika moment? Främjar möbleringen just det vi ska göra och lära oss idag? Ska vi flytta under lektionen? Hur ser väggarna ut i klassrummet? Vad sitter uppe? Främjar det dagens lärmål? Kan jag ta bort något? Lägga till?

ClassroomMoveableFurnitureITESMCCM_02

 

 

 

 

 

Reflektionsfrågor:

  1. Välj ett stort/komplicerat kunskapskrav i ämnet du/ni undervisar i. Fundera över hur många delmålsättningar du kan bryta ner det till, hur många mindre moment behöver man ta sig igenom innan man klarar kunskapskravet. Försök sedan formulera dessa enligt teknik 7 ovan, så att de naturligt leder fram till det fullständiga kunskapskravet.
  2. Tänk på en lektions du nyligen genomförda och lista vad dina ELEVER fick göra under lektionen. Börja varje mening med ett verb, t.ex. skrev… samtalade om… Fundera över om detta var rätt aktiviteter för vad du ville att du skulle lära sig under lektionen. Fråga gärna även eleverna om vad de faktiskt gjorde! Och om de tyckte det hjälpte dem.
  3. Fundera över den fysiska miljön i ditt klassrum. Hjälper den lärande? Hur kan den vara annorlunda?

 

Lycka till! Och dela gärna med er av vad ni tänker och kommer fram till.

Snart kommer kapitel 3 som handlar om Structuring and Delivering Your Lessons!

/Janna