Sommarskola – sommarlycka!

Idag tittade jag förbi på den sommarskola Barn- och utbildningsförvaltningen erbjuder. Vilken grej! Tårar i ögonen får jag när jag pratar med dessa engagerade lärare och elever som inte vill något annat än att fortsätta lära och utvecklas mot skolans mål, trots att de kanske ”borde” ligga i en hängmatta med en bok eller vandra på fjället.

I år erbjuds svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Eleverna fick ansöka om en plats och de som ville delta i två veckor prioriterades över de som sökte för en vecka. Fokus är också på årskurs 8. Eleverna som fått möjligghet att delta uttrycker stor glädje över att ha ”fått plats” och ”blivit antagen”. Över 60 elever var på plats och en handfull lärare. Förutom kompetenta och engagerade lärare i resp. ämnen, myllrade det också av äldre elever (gått ut nian eller från gymnasiet) som fått i sommarjobb att vara med och stötta i matematik. Lyckan i deras ögon gick inte heller att ta fel på.

I klassrummet där eleverna arbetade med svenska som andraspråk var det en febril aktivitet i blandade grupper. Väggarna, blädderblock och tavlan var täckt med ord och begrepp. Flertalet av dessa elever är nya i Östersund (och i Sverige) och hade därför i uppgift att ta reda på vad man kan göra i Östersund under sommaren. De hade brainstormat kring olika platser och aktiviteter man hade hört talas om. Nästa steg var att i grupper gå ut till dessa olika platser för att de reda på mer information: vad kostar det? vem kan delta? vad kan man göra där? osv. Innan grupperna gav sig iväg samlade man tillsammans ihop ord och begrepp man trodde sig behöva, skrev frågor tillsammans och tränade på att fråga. Väl ute hade de alla blivit väldigt väl bemötta och kom tillbaka med massor med nya information och kunskap som de sedan ska förmedla (på olika sätt) till sina kamtrater. Så härligt att se när skolan blir på riktigt!

När höstterminen startar ska vi träffas för att samla upp alla lärdomar från sommarskolan. Vad kan vi göra annorlunda i den ordinarie skolverksamheten, som de faktiskt lyckas med under sommarskolan?
Några framgångsfaktorer som lyftes fram spontant är:
– längre sammanhängande arbetspass (jobbar hela förmiddagen/dagen med samma grupp/lärare/område)
– nya konstellationer av elever (inga roller, hierarkier etc)

Ser fram emot att gräva vidare i detta tillsammans i höst.

Tack till lärarna jag träffade: Britta Christensson, Sandra Göransson, Tove Johansson, Maud Nilsson (som alla jobbar på Parkskolan i vanliga fall) samt elevassistent Clayton Carpenter. På plats finns också en studiehandledare i arabiska (som jag tyvärr inte träffade) samt rektor Anne Karlstedt som ansvarar för hela organisationen. 

ostersund_sommar

/Janna

Coachning i Östersund

I samband med att De Nya Moderaterna har nu lagt fram ett förslag om nationella lärarcoacher (här kan du läsa om hur DN beskriver förslaget) ökar nyfikenheten och funderingarna kring vad coachning i skolan kan vara.

Ni som har följt mig ett tag vet att jag själv är legitimerad lärare, diplomerad coach och under två år arbetat som just lärarcoach i Stockholm. Jag har talat väldigt gott om coachning som en metod för utveckling av undervisning och lärande. Sedan hösten 2013 arbetar jag som utvecklingsledare i Östersund och vi har här igång tre stycken lärarcoacher (med försteläraruppdrag) och erbjuder även sedan i år coachning för våra rektorer och förskolechefer. Vår centrala Elevhälsa erbjuder också coachning inom ramen för vissa av sina uppdrag.

Förvaltningsledningen i Östersund har sedan ett besök i Ontario, Kanada haft som önskemål att få prova på lärarcoachning som metod för utveckling av undervisning. Under hösten 2013 inleddes ett pilotprojekt där en lärarcoach var på en skola under hela höstterminen och coachade lärare individuellt. Detta gav väldigt positiva utvärderingar hos lärare och rektor och ledde till införandet av våra lärarcoacher.

Idag har vi 14 st utbildade coacher på Barn- och utbildningsförvaltningen:

Coachning skolledare_2.003

Lärarcoachning

I Östersund har vi sedan 1 januari 2014 tre stycken förstelärare vars uppdrag är att coacha andra lärare i kommunens skolor. De arbetar med undervisning 50 % på sina ordinarie skolor och med coachningsuppdraget 50%. Alla tre är legitimerade lärare med lång erfarenhet av både undervisning och olika former av handledning/coachning sedan tidigare. Under våren 2014 gick de alla tre en coachutbildning via Akademi Coachstjärnan och är nu diplomerade coacher. Det kändes viktigt att alla som ska arbeta med coachning i sitt uppdrag också har gått en utbildning. Detta för att ha gemensam bild av metoden; gemensam verktygslåda, förhållningssätt och språk.

Coachning erbjuder en möjlighet att tillsammans med en coach få reflektera kring och utvecklas i sin profession.

Som utvecklingsledare och coach träffar jag lärarcoacherna kontinuerligt för att följa upp hur det går, planera framåt och stötta dem i coachningens utmaningar.

Processen

Processen inleds med att rektor kontaktar mig och anmäler intresse för coachning. Detta har då föregåtts av ett förarbete på skolan mellan rektor och lärare. Det kan handla om allt ifrån en lärare till 15 lärare på samma skola. Lärarcoachningen sker på frivillig basis och har hittills enbart handlat om inidividuell coachning. Till hösten kommer vi förhoppningsvis även att kunna prova på gruppcoachning.

Nästa steg är ett första möte mellan rektor och coach. Där går vi igenom:

  • vad coachning är,
  • vilka förväntningar som ställs på rektor (vilka förutsättningar som hen behöver ordna för sina lärare, lokal för samtal, tid för samtal, tid mellan samtal osv),
  • förväntningar på coach och
  • vilka behov finns på skolan (form av coachning, antal lärare osv)

Detta följs sedan upp av ett möte med all personal på skolan där en av lärarcoacherna presenterar vad coachning är, hur en process kan se ut, lite exempel på vilka ”coachområden” som kan komma upp och naturligtvis även frågor och svar.

Efter presentationen brukar lärare få några dagar på sig att anmäla intresse till rektor. som följd av presentationen kan alltså det antalet rektor anmälde från början öka. Utifrån antalet intresserad lärare lägger coach och rektor upp en plan för vilka lärare som ska få coachning först och vilka som kan få i nästa omgång.

Vi har valt att utgå från att coachprocessen är ca 6 samtalstillfällen med 1-2 v emellan. Det finns fördelar med både en och två veckors-intervaller. Mellan varje samtalstillfälle ska lärare genomföra en aktivitet (som beslutas tillsammans med sin coach i föregående samtal) och i vissa fall känns en vecka som för kort tid. I en del fall är det tvärtom; att vänta två veckor gör att ämnet ”tappas”. Därför är flexibilitet viktigt.

Det första samtalet är ett uppstartssamtal. Där går lärare och coach igenom en överenskommelse, t.ex. att det gäller full sekretess för dessa samtal. Där försöker man också formulera ett mål för vad läraren vill ha uppnått efter dessa sex tillfällen. Det är läraren själv som väljer vad hen vill utveckla och fokusera på. Det kan handla om allt ifrån att skapa större elevaktivitet på lektionerna, till att vilja utveckla en teknik för formativ bedömning eller att försöka få tiden i jobbvardagen att räcka till.
Aktiviteterna mellan samtalen är minst lika viktiga som samtalen i sig. Syftet med coachning är att det ska ske en förändring, då måste man också GÖRA något annorlunda. Ofta kombineras detta med lektionsbesök. Det kan t.ex. handla om att lärare vill bli observerad när hen provar en ny teknik eller vill få feedback kring en del av lektionen som känns utmanande.

Utvärderingen avgör sedan om coachning bör fortsätta eller om målet för processen ha uppnåtts. Tanken är också att det ska göras uppföljningar efter ett antal månader.

I dagsläget räcker våra tre lärarcoacher inte till för att hinna med alla de lärare som är intresserad av coachning. Vi arbetar för att på sikt kunna få till fler aktiva lärarcoacher!

Coachning av skolledare

Arbetet med coachning av lärare har också väckt önskemål om coachning av rektorer och förskolechefer. Från våren 2015 erbjuder vi därför intresserade rektorer och förskolechefer en möjlighet att få bli coachade i sitt ledarskap. Just nu är vi igång med två rektorer och två förskolechefer. De som erbjuder detta är fyra utvecklare i utvecklingsgruppen och sex lärare från den centrala elevhälsans Pedagoggrupp. Dessa tio har alla gått den coachutbildning som nämns ovan och sedan tidigare använt sig av coachverktygen inom sina ordinarie uppdrag (i utvecklingsgrupp/pedagoggrupp).

Vi följer samma process som ovan med rektorer och förskolechefer. De anmäler intresse till mig och jag fördelar ut uppdrag efter hur coachernas arbetssituation ser ut för tillfället.

För personerna i Utvecklingsgruppen och Pedagoggruppen blir det viktigt att skilja på sina olika roller, i olika typer av uppdrag. Samma person skulle i teorin kunna ha kontakt med samma rektor, men i två olika roller – i en roll coachar hen rektorn i sitt ledarskap, i en roll är hen ett bollplank utifrån sin expertkompetens inom en viss utvecklingsfråga/elevhälsofråga. Tydlighet kring förväntningar från båda håll är A och O.

Elevhälsan använder sig sedan av coachning inom olika delar av sina uppdrag. Är ni mer intresserade av hur så kan jag förmedla kontakt!

Coachnätverk

Under våren har vi också startat ett coachnätverk inom kommunen. Där kommer vi som arbetar med coachning i våra uppdrag att träffas för att fortsätta utveckla den sidan av vår profession.

Lärdomar och utmaningar

En av de stora utmaningarna med coachning är att se mätbra resultat på elevnivå. Idag gör vi utvärderingar på lärarnivå och på rektorsnivå. Vi funderar över om och hur man skulle kunna få syn på vilken påverkan lärarnas utveckling/förändring har på elevernas. Det är svårt. Det är ofta så många faktorer som samspelar kring elevernas situation i skolan och hur vet man egentligen vad det är som ger/inte ger effekt och gör skillnad?

Coachning är ETT verktyg för utveckling och förändring. Andra är t.ex. lesson/learning studies, instructional rounds, TLC och kollegahandledning. Coachning är inte en magisk lösning. Tvärtom. Coachning kräver MOD och ANSVAR: en vilja till förändring, ett stort engagemang hos inblandade lärare, att våga blotta sina svagheter och öppna sitt klassrum.

Men styrkan i coachning är just att du får göra allt det där tillsammans med någon. Du är inte ensam. Och coachningen tar ALLTID sitt avstamp i din vardag och de utmaningar du står inför tillsammans med dina elever eller din personalgrupp. Oavsett om din utmaning är att läsa in dig på vad den senaste forskningen säger och försöka omsätta det i ditt klassrum eller om det handlar om att hitta en strategi för att hantera den där tysta elever vid fönstret i klassrummet, så kan coachningen erbjuda EN möjlig väg att ta dig an den utmaningen. Tillsammans.

Hör gärna av er om ni vill veta mer på joanna.scheele@ostersund.se

/Janna

 

Growth mindset i våra skolor

Aldrig har väl skola, lärare och undervisning varit så mycket i fokus som nu. I sociala medier är debatten glödhet. Det pratas oerhört mycket om betyg och bedömning, som om det vore skolans huvuduppdrag. Samtidigt presenteras larmrapporter om att barn och elever är väldigt stressade över och under sin skolgång (t.ex. Rädda barnen 2014).

Hur kommer vi bort från den här stressen? Vad gör det med våra barn att deras kunskaper och förmågor blir betygsatta och bedömda? Hur kan vi får våra barn att se sig själva som växande och lärande människor, trots att de blir jämförda med varandra? Går det?

Jag har under de senaste åren tagit del av Carol Dwecks forskning kring olika mindsets. Det här är något jag tycker behöver diskuteras i varje förskola och skola i hela Sverige. Vilken typ av mindset står jag för som lärare/barnskötare/rektor? Vilket mindset främjar vi på vår förskola/skola genom sättet vi arbetar och pratar med våra barn?

Ett mindset skulle kunna översättas till förhållningssätt, tankesätt eller synsätt. Carol Dweck pratar om två olika sorters mindset: fixed mindset och growth mindset. Dessa två olika förhållningssätt innebär olika sätt att se på intelligens, på talang, på lärande och på hur man tar sig an utmaningar och problem.

Fixed mindset innebär att man ser intelligens som något fast, ramen för hur mycket man kan utvecklas är låst. Growth mindset innebär att man ser på intelligens som något rörligt (växande); genom träning och arbete kan man utveckla förmågor och bli bättre.

mindset_dweck

Carol Dweck beskriver skillnaden såhär:

In a fixed mindset, people believe their basic qualities, like their intelligence or talent, are simply fixed traits. They spend their time documenting their intelligence or talent instead of developing them. They also believe that talent alone creates success—without effort. They’re wrong.

In a growth mindset, people believe that their most basic abilities can be developed through dedication and hard work—brains and talent are just the starting point. This view creates a love of learning and a resilience that is essential for great accomplishment. Virtually all great people have had these qualities.

Källa: http://mindsetonline.com/whatisit/about/

Carol Dwecks forskning visar att det är den återkoppling barn får som styr vilket typ av mindset de utvecklar. Det gäller så väl hemma som i skolan. Får barn återkoppling i form av personlig beröm som Vad duktig du är!, Du är så smart! så skapar och befäster det en fixed mindset. Det gör i sin tur att barn vid utmaningar inte vågar göra fel, ta risker och därigenom missar möjligheter till lärande.

Om barn istället får återkoppling som fokuserar på och synliggör hur hårt de har jobbat, vilken ansträngning de gjort och vilket resultat ansträngning gett, så tycks barnen utveckla en growth mindset. Barnen upplever då att intelligens är något man kan utveckla genom träning och att lärande sker genom hårt arbete: att göra misstag är viktigt och självklart – det är då lärande sker.

Carol Dweck menar också att då vi nu har förstått kopplingen mellan hur dessa mindsets ser hur, hur de skapas och vad de får för konsekvenser, så har vi också makten att förändra detta. Det är aldrig försent att börja bidra till ett growth mindset hos våra barn.

I sin forskning har hon därför följt grupper av elever där man börjat undervisa om mindset och vad det innebär. Det handlar helt enkelt om att i första hand uppmärksamma eleverna på att olika mindset finns och vad de står för, i andra hand hur de själva och tillsammans kan påverka och förändra sitt eget mindset. I studierna ser man positiva resultat kopplat till motivation, måluppfyllelse och

I den första filmen ger Carol Dweck en kort bakgrundsbild till de olika mindset:en, vad de innebär för barns förhållningssätt till misslyckanden och utmaningar samt vilka resultat de sett i sin forskning på skolor där man försökt utveckla ett growth mindset.

Filmen nedan ger en längre och mer djupgående insikt i hur man kan undervisa om growth mindset i skolan:

Så, hur jobbar ni med detta på era förskolor och skolor? Hur skulle vi kunna göra?

Tillägg: I april 2015 släpps Carol Dweck bok på svenska, Mindset: du blir vad du tänker. Kolla här!

/Janna

Anne Bamford i Östersund

Igår hade vi finbesök i Östersund av Professor Dr. Anne Bamford. Hon är inte bara forskare och professor, utan också skolchef för 173 skolor utanför London.

IMG_0064Anne Bamford är också författare till boken The Wow Factor som bland annat pratar om vad forskningen säger om hjärnan, kreativitet, lärande och estetiska lärprocesser i undervisningen.

Jag har satt ihop en storify utifrån mitt twitterflöde under workshopen.

Vi har filmat föreläsningen och kommer att publicera den på Pedagog Östersund när den sidan är öppnad inom kort.
/Janna