Coachning i Östersund

I samband med att De Nya Moderaterna har nu lagt fram ett förslag om nationella lärarcoacher (här kan du läsa om hur DN beskriver förslaget) ökar nyfikenheten och funderingarna kring vad coachning i skolan kan vara.

Ni som har följt mig ett tag vet att jag själv är legitimerad lärare, diplomerad coach och under två år arbetat som just lärarcoach i Stockholm. Jag har talat väldigt gott om coachning som en metod för utveckling av undervisning och lärande. Sedan hösten 2013 arbetar jag som utvecklingsledare i Östersund och vi har här igång tre stycken lärarcoacher (med försteläraruppdrag) och erbjuder även sedan i år coachning för våra rektorer och förskolechefer. Vår centrala Elevhälsa erbjuder också coachning inom ramen för vissa av sina uppdrag.

Förvaltningsledningen i Östersund har sedan ett besök i Ontario, Kanada haft som önskemål att få prova på lärarcoachning som metod för utveckling av undervisning. Under hösten 2013 inleddes ett pilotprojekt där en lärarcoach var på en skola under hela höstterminen och coachade lärare individuellt. Detta gav väldigt positiva utvärderingar hos lärare och rektor och ledde till införandet av våra lärarcoacher.

Idag har vi 14 st utbildade coacher på Barn- och utbildningsförvaltningen:

Coachning skolledare_2.003

Lärarcoachning

I Östersund har vi sedan 1 januari 2014 tre stycken förstelärare vars uppdrag är att coacha andra lärare i kommunens skolor. De arbetar med undervisning 50 % på sina ordinarie skolor och med coachningsuppdraget 50%. Alla tre är legitimerade lärare med lång erfarenhet av både undervisning och olika former av handledning/coachning sedan tidigare. Under våren 2014 gick de alla tre en coachutbildning via Akademi Coachstjärnan och är nu diplomerade coacher. Det kändes viktigt att alla som ska arbeta med coachning i sitt uppdrag också har gått en utbildning. Detta för att ha gemensam bild av metoden; gemensam verktygslåda, förhållningssätt och språk.

Coachning erbjuder en möjlighet att tillsammans med en coach få reflektera kring och utvecklas i sin profession.

Som utvecklingsledare och coach träffar jag lärarcoacherna kontinuerligt för att följa upp hur det går, planera framåt och stötta dem i coachningens utmaningar.

Processen

Processen inleds med att rektor kontaktar mig och anmäler intresse för coachning. Detta har då föregåtts av ett förarbete på skolan mellan rektor och lärare. Det kan handla om allt ifrån en lärare till 15 lärare på samma skola. Lärarcoachningen sker på frivillig basis och har hittills enbart handlat om inidividuell coachning. Till hösten kommer vi förhoppningsvis även att kunna prova på gruppcoachning.

Nästa steg är ett första möte mellan rektor och coach. Där går vi igenom:

  • vad coachning är,
  • vilka förväntningar som ställs på rektor (vilka förutsättningar som hen behöver ordna för sina lärare, lokal för samtal, tid för samtal, tid mellan samtal osv),
  • förväntningar på coach och
  • vilka behov finns på skolan (form av coachning, antal lärare osv)

Detta följs sedan upp av ett möte med all personal på skolan där en av lärarcoacherna presenterar vad coachning är, hur en process kan se ut, lite exempel på vilka ”coachområden” som kan komma upp och naturligtvis även frågor och svar.

Efter presentationen brukar lärare få några dagar på sig att anmäla intresse till rektor. som följd av presentationen kan alltså det antalet rektor anmälde från början öka. Utifrån antalet intresserad lärare lägger coach och rektor upp en plan för vilka lärare som ska få coachning först och vilka som kan få i nästa omgång.

Vi har valt att utgå från att coachprocessen är ca 6 samtalstillfällen med 1-2 v emellan. Det finns fördelar med både en och två veckors-intervaller. Mellan varje samtalstillfälle ska lärare genomföra en aktivitet (som beslutas tillsammans med sin coach i föregående samtal) och i vissa fall känns en vecka som för kort tid. I en del fall är det tvärtom; att vänta två veckor gör att ämnet ”tappas”. Därför är flexibilitet viktigt.

Det första samtalet är ett uppstartssamtal. Där går lärare och coach igenom en överenskommelse, t.ex. att det gäller full sekretess för dessa samtal. Där försöker man också formulera ett mål för vad läraren vill ha uppnått efter dessa sex tillfällen. Det är läraren själv som väljer vad hen vill utveckla och fokusera på. Det kan handla om allt ifrån att skapa större elevaktivitet på lektionerna, till att vilja utveckla en teknik för formativ bedömning eller att försöka få tiden i jobbvardagen att räcka till.
Aktiviteterna mellan samtalen är minst lika viktiga som samtalen i sig. Syftet med coachning är att det ska ske en förändring, då måste man också GÖRA något annorlunda. Ofta kombineras detta med lektionsbesök. Det kan t.ex. handla om att lärare vill bli observerad när hen provar en ny teknik eller vill få feedback kring en del av lektionen som känns utmanande.

Utvärderingen avgör sedan om coachning bör fortsätta eller om målet för processen ha uppnåtts. Tanken är också att det ska göras uppföljningar efter ett antal månader.

I dagsläget räcker våra tre lärarcoacher inte till för att hinna med alla de lärare som är intresserad av coachning. Vi arbetar för att på sikt kunna få till fler aktiva lärarcoacher!

Coachning av skolledare

Arbetet med coachning av lärare har också väckt önskemål om coachning av rektorer och förskolechefer. Från våren 2015 erbjuder vi därför intresserade rektorer och förskolechefer en möjlighet att få bli coachade i sitt ledarskap. Just nu är vi igång med två rektorer och två förskolechefer. De som erbjuder detta är fyra utvecklare i utvecklingsgruppen och sex lärare från den centrala elevhälsans Pedagoggrupp. Dessa tio har alla gått den coachutbildning som nämns ovan och sedan tidigare använt sig av coachverktygen inom sina ordinarie uppdrag (i utvecklingsgrupp/pedagoggrupp).

Vi följer samma process som ovan med rektorer och förskolechefer. De anmäler intresse till mig och jag fördelar ut uppdrag efter hur coachernas arbetssituation ser ut för tillfället.

För personerna i Utvecklingsgruppen och Pedagoggruppen blir det viktigt att skilja på sina olika roller, i olika typer av uppdrag. Samma person skulle i teorin kunna ha kontakt med samma rektor, men i två olika roller – i en roll coachar hen rektorn i sitt ledarskap, i en roll är hen ett bollplank utifrån sin expertkompetens inom en viss utvecklingsfråga/elevhälsofråga. Tydlighet kring förväntningar från båda håll är A och O.

Elevhälsan använder sig sedan av coachning inom olika delar av sina uppdrag. Är ni mer intresserade av hur så kan jag förmedla kontakt!

Coachnätverk

Under våren har vi också startat ett coachnätverk inom kommunen. Där kommer vi som arbetar med coachning i våra uppdrag att träffas för att fortsätta utveckla den sidan av vår profession.

Lärdomar och utmaningar

En av de stora utmaningarna med coachning är att se mätbra resultat på elevnivå. Idag gör vi utvärderingar på lärarnivå och på rektorsnivå. Vi funderar över om och hur man skulle kunna få syn på vilken påverkan lärarnas utveckling/förändring har på elevernas. Det är svårt. Det är ofta så många faktorer som samspelar kring elevernas situation i skolan och hur vet man egentligen vad det är som ger/inte ger effekt och gör skillnad?

Coachning är ETT verktyg för utveckling och förändring. Andra är t.ex. lesson/learning studies, instructional rounds, TLC och kollegahandledning. Coachning är inte en magisk lösning. Tvärtom. Coachning kräver MOD och ANSVAR: en vilja till förändring, ett stort engagemang hos inblandade lärare, att våga blotta sina svagheter och öppna sitt klassrum.

Men styrkan i coachning är just att du får göra allt det där tillsammans med någon. Du är inte ensam. Och coachningen tar ALLTID sitt avstamp i din vardag och de utmaningar du står inför tillsammans med dina elever eller din personalgrupp. Oavsett om din utmaning är att läsa in dig på vad den senaste forskningen säger och försöka omsätta det i ditt klassrum eller om det handlar om att hitta en strategi för att hantera den där tysta elever vid fönstret i klassrummet, så kan coachningen erbjuda EN möjlig väg att ta dig an den utmaningen. Tillsammans.

Hör gärna av er om ni vill veta mer på joanna.scheele@ostersund.se

/Janna

 

Breaking Boxes for School Improvement

Igår hade jag förmånen att delta i en mellankonferens för forskningsprojektet Världens bästa regionala utbildningssytem (VBRUS).  Mimergården är den skola från Östersund som deltar tillsammans med två andra skolor från regionen. Skolorna har alla en kontakt med en forskare som följer deras skolutveckling under tre år.

Den här konferensen var ett tillfälle för skolorna att se varandras processer och utveckling samtidigt som alla fick in lite inspiration om skolutveckling av Dr Paul Bredeson. Han är bland annat uppmärksammad för sin bok Designs for Learning. Dagens föreläsning kallade han för Breaking Boxes for School Improvement.

learningbox

 

”The difficulty lies, not in new ideas, but in escaping from the old ones” John Maynard Kaynes

Dr Bredeson pratar mycket om att våga lämna de mönster vi sitter fast i, de lådor vi stängt in oss själva i. Skolan måste lämna sin låda för att kunna möta det nya samhället vi lever i och som våra barn ska leva och fungera. Han pratar om tre typer av lådor: lärandelådan, ledarskapslådan och metodlådan. För att nå skolutveckling måste vi bryta oss ur alla tre lådorna.

Ett av sätten att nå detta som han följt i sin forskning är att inrätta Instructional leadership teams. Pedagogiska ledarskapsteam. Ett team av lärare som tillsammans med rektor/skolledning har som gemensamt uppdrag att fokusera på det pedagogiska ledarskapsuppdrag och således skolutvecklingen på enheten. Det kallas för Distributed Instructional Leadership. Ungefär (för)delat pedagogiskt ledarskap.

dil

Department chairs är då en lärare som fått ett ledarskapsuppdrag (kanske arbetslagsledare eller ämnesgruppledare etc). Uppdraget för teamet var då enbart att leda utvecklingen av undervisningen på skolan genom att leda grupper av lärare framåt. Teamet ska vara skickliga pedagoger, vara väl insatta i forskning, kunskap om hur man leder förändringprocesser och grupper och kunna stötta rektor med lärarperspektiv i organisation- och undervisningsfrågor.

Jag ser tydliga kopplingar till hur vi som lärarcoacher i Stockholm arbetade, hur jag tänker att Dylan Wiliam och Michael Fullan m.fl. pratar om TLC (Teacher Learning Communities) och hur man t.ex. arbetar just nu i Sigbox med lärgrupper. Det faller också väl in i hur Timperley tänker att professionellt lärande bör ske för att ge resultat på elevnivå.

instructionalleadership”Instructional leaders create coherent, purposeful and sustainable learning environments for all students and staff”

Där igår fem stora uppgifter:

  • möjliggöra framtagandet av en gemensam vision
  • använda data – mål och bedöma effektivitet
  • stötta elevernas och det professionella lärandet
  • Följa upp utveckling
  • Uppmuntra fortsatt utveckling

Även här ser jag tydliga kopplingar till både den coachningsmodellen där tydliga mål, stöd och uppmuntran under lärandeprocessen och kontinuerlig uppföljning.

pragmaticknowledgeprocessknowledge

Teamet behöver således besitta kunskap inom både HUR och NÄR såväl som VAD?

  • När ska vi starta förändringen?
  • Hur lägger man upp en handlingsplan?
  • Hur möter man de olika upp- och nedgångar som är en del av förändringsprocesser?
  • Vad ska vi prioritera?
  • Hur handskas vi med att välja bort andra saker?
  • Hur motiveras alla deltagare till att se vikten av förändringen?
  • Hur följer vi utvecklingen?
  • Hur synliggör vi utvecklingen?

Jag och min verksamhetschefskollega började genast prata om hur det här tänket går ihop med det som vi arbetar med i vår kommun tillsammans med utvecklingsgrupp, rektorer och förskolechefer. Är det här något man kunde väva ihop med de karriärtjänster vi kommer att inrätta framöver?

Jag är i alla fall sugen på att fundera vidare kring den tanken!

Och nu damp helgläsningen ned i brevlådan: Professional Capital: Transforming Teaching in Every School av Andy Hargreaves och Michael Fullan.

Det blir nog ett nytt blogginlägg om det snart.

Trevlig allahelgonahelg!

/Janna

 

Här sprudlar det av lärandeglädje!

Vilken kväll jag hade igår på Mittuniversitetet (MIUN)!

Det som inte får hända hände. Tio minuter innan jag skulle gå från jobbet så dog Power Point i min Mac. Min presentation var borta. Ahhhh?!

Min panikreaktion är att börja skratta hysteriskt… Här ska jag försöka göra ett gott första intryck på de viktiga lärarna och förskollärarna i kommunen och jag har ingen presentation att falla tillbaka på. Hjälp!

Men det var bara att ta tio djupa andetag, springa ut i höststormen och tänka: ”I’ve got this!”.

Och så klart gick det jättebra. Det vara lite rörigt och improviserat – men det representerade väl mig som person. Jag hoppas och tror att alla ni som var där ändå fick en bra bild av vem jag är och vad jag tar med mig till Östersund.

Jag pratade en hel del om det som pågår på förvaltningen, ”bakom ridåerna” som en av förskollärarna senare uttryckte det på twitter. Jag tror det är oerhört viktigt att vi ökar transparensen i vårt arbete och att vi börjar synliggöra för varandra vad som händer på olika nivåer inom Barn- och utbildningsförvalntingen.

Vi jobbar ju trots allt alla mot samma mål – att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin personliga utveckling! Planerna på att få igång Pedagog Östersund vid årsskiftet rullar på. Det tror vi i Utvecklingsgruppen kommer bli ett lysande verktyg för oss i kommunen att börja dela och lära oss tillsammans.

Ni som inte har hört talas om Pedagog Östersund kan gå in och kika på Pedagog Stockholm eller Pedagog Malmö för att få en bild vad det skulle kunna innebära.

Ramarna kan vi ha klara förhoppningsvis efter årsskiftet och sedan behöver vi hjälpas åt att fylla det med innehåll!

Och vilken energi och glädje det finns bland pedagoger här i kommunen! Tror på stordåd framöver!

Ha en härlig helg!

/Janna

 

Utvecklingsprocesser pågår!

Arbetet i Utvecklingsgruppen i Östersund rullar vidare i hög hastighet. Så hög att jag knappt hinner blogga och twittra – och då förstår ni hur snabbt det är! Har flera påbörjade blogginlägg liggande och jag hoppas hinna avsluta dem så snart som möjligt.

Arbetet i Utvecklingsgruppen består av många delar men i grunden har vi ett uppdrag: att stötta rektorer och förskolechefer i deras pedagogiska utvecklingsuppdrag. Just nu arbetar vi utifrån den här bilden:

Bild7

 

I nuläget ligger mycket fokus på att försöka bygga grundläggande kommunikationsvägar mellan utvecklingsgruppen (UG), verksamhetscheferna (tre stycken som leder varsin rektors- och förskolechefsgrupp) och rektorer/förskolechefer. Vi försöker också sätta ord på vårt gemensamma uppdrag: att göra skillnad för eleverna genom att skapa förutsättningar och möjligheter för lärare att de allra bästa de kan.

Vi pratar om rektors/förskolechefs pedagogiska ledarskap och att man kan dela upp det i en indirekt och en direkt del:

Bild03

 

Båda delarna är viktiga. Ibland tror jag vi underskattar den indirekta delen. En rektor/förskolechef skapar förutsättningar för lärare att utvecklas och reflektera, framför allt tillsammans. Det är oerhört svårt att som lärare kliva fram och kräva tid att få samplanera, auskultera och reflektera. Där behöver en rektor eller förskolechef ta ansvar och organisera verksamheten på ett sådant sätt att samarbete är möjligt. Men precis som citatet ovan säger har en skolledare ansvar för såväl struktur som kultur. Hur främjar man som skolledare en lärande kultur på skolan? The million dollar question: Hur skapar vi en lärande organisation?

Vi försöker luta oss mot forskning i detta och läser just nu Helen TImperley på flera nivåer i verksamheten. Vi är några från utvecklingsgruppen som var i Malmö och lyckades få lyssna till och träffa henne. Hela utvecklingsgruppen och förvaltningsledningen har hennes nyöversatta bok ”Det professionella lärandets inneboende kraft” (Studentlitteratur 2013) och alla rektorer har idag haft litteratursamtal utifrån ”Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling”. Vinsterna vi redan ser att vi börjar få ett gemensamt språk, en gemensam utgångspunkt när det gäller hur vi ska tänka kring professionsutveckling och det professionella lärandet. 

Vi är långt ifrån klara men det känns otroligt positivt i nuläget och vi vet ju hur väl framgång växer i den miljön!

Fortsättning följer.

/Janna