Growth mindset i våra skolor

Aldrig har väl skola, lärare och undervisning varit så mycket i fokus som nu. I sociala medier är debatten glödhet. Det pratas oerhört mycket om betyg och bedömning, som om det vore skolans huvuduppdrag. Samtidigt presenteras larmrapporter om att barn och elever är väldigt stressade över och under sin skolgång (t.ex. Rädda barnen 2014).

Hur kommer vi bort från den här stressen? Vad gör det med våra barn att deras kunskaper och förmågor blir betygsatta och bedömda? Hur kan vi får våra barn att se sig själva som växande och lärande människor, trots att de blir jämförda med varandra? Går det?

Jag har under de senaste åren tagit del av Carol Dwecks forskning kring olika mindsets. Det här är något jag tycker behöver diskuteras i varje förskola och skola i hela Sverige. Vilken typ av mindset står jag för som lärare/barnskötare/rektor? Vilket mindset främjar vi på vår förskola/skola genom sättet vi arbetar och pratar med våra barn?

Ett mindset skulle kunna översättas till förhållningssätt, tankesätt eller synsätt. Carol Dweck pratar om två olika sorters mindset: fixed mindset och growth mindset. Dessa två olika förhållningssätt innebär olika sätt att se på intelligens, på talang, på lärande och på hur man tar sig an utmaningar och problem.

Fixed mindset innebär att man ser intelligens som något fast, ramen för hur mycket man kan utvecklas är låst. Growth mindset innebär att man ser på intelligens som något rörligt (växande); genom träning och arbete kan man utveckla förmågor och bli bättre.

mindset_dweck

Carol Dweck beskriver skillnaden såhär:

In a fixed mindset, people believe their basic qualities, like their intelligence or talent, are simply fixed traits. They spend their time documenting their intelligence or talent instead of developing them. They also believe that talent alone creates success—without effort. They’re wrong.

In a growth mindset, people believe that their most basic abilities can be developed through dedication and hard work—brains and talent are just the starting point. This view creates a love of learning and a resilience that is essential for great accomplishment. Virtually all great people have had these qualities.

Källa: http://mindsetonline.com/whatisit/about/

Carol Dwecks forskning visar att det är den återkoppling barn får som styr vilket typ av mindset de utvecklar. Det gäller så väl hemma som i skolan. Får barn återkoppling i form av personlig beröm som Vad duktig du är!, Du är så smart! så skapar och befäster det en fixed mindset. Det gör i sin tur att barn vid utmaningar inte vågar göra fel, ta risker och därigenom missar möjligheter till lärande.

Om barn istället får återkoppling som fokuserar på och synliggör hur hårt de har jobbat, vilken ansträngning de gjort och vilket resultat ansträngning gett, så tycks barnen utveckla en growth mindset. Barnen upplever då att intelligens är något man kan utveckla genom träning och att lärande sker genom hårt arbete: att göra misstag är viktigt och självklart – det är då lärande sker.

Carol Dweck menar också att då vi nu har förstått kopplingen mellan hur dessa mindsets ser hur, hur de skapas och vad de får för konsekvenser, så har vi också makten att förändra detta. Det är aldrig försent att börja bidra till ett growth mindset hos våra barn.

I sin forskning har hon därför följt grupper av elever där man börjat undervisa om mindset och vad det innebär. Det handlar helt enkelt om att i första hand uppmärksamma eleverna på att olika mindset finns och vad de står för, i andra hand hur de själva och tillsammans kan påverka och förändra sitt eget mindset. I studierna ser man positiva resultat kopplat till motivation, måluppfyllelse och

I den första filmen ger Carol Dweck en kort bakgrundsbild till de olika mindset:en, vad de innebär för barns förhållningssätt till misslyckanden och utmaningar samt vilka resultat de sett i sin forskning på skolor där man försökt utveckla ett growth mindset.

Filmen nedan ger en längre och mer djupgående insikt i hur man kan undervisa om growth mindset i skolan:

Så, hur jobbar ni med detta på era förskolor och skolor? Hur skulle vi kunna göra?

Tillägg: I april 2015 släpps Carol Dweck bok på svenska, Mindset: du blir vad du tänker. Kolla här!

/Janna

Lärande besök om digitalisering

 Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersund står inför samma spännande utmaning som alla andra kommuner i Sverige när det gäller digitaliseringen av skolan. Många kommuner har kommit längre än oss i den processen och i kollegialt lärande-anda försöker vi lära av några av dessa.
En konsekvens av den utvecklingsresa kommunen gjorde till BETT i London (ska skriva mer om den så fort jag hinner!) och det nätverkande som skedde där, är att vi fick kontakt med Sollentuna kommun. Vi träffade politiker, folk från Skolkontoret, rektorer, IKT-pedagoger och lärare. De samtal vi hade där gjorde oss nyfikna på hur deras process sett ut och vad vi kan lära av det. Nedan följer en beskrivning av det besök vi gjorde på Runbacka skolor och några av de reflektioner vi tar med oss hem. Besök gjordes under en förmiddag och vi fick träffa rektor och IKT-pedagog (även undervisande lärare) samt ekonomichef på Skolkontoret i Sollentuna.
Skolan
F-9 skola, funnits i 25 år. alla i samma byggnad. Lågt hus som går ut i ”flyglar” med ett arbetslag i varje. 570 elever. 26 barn på förskolan (2 avdelningar med 3 fsklärare, 2 barnskötare). Förskoleklass kommer från flera håll. 28 elever i varje klass från fskklass till år 9, tvåparallelligt. Ledningen består av en rektor och 2 biträdande (en för förskola, f-3 och en för 4-9). + en specialskola med 10 placeringar. Blandar om klasserna i åk 4 och åk 7.
Kommunens satsning 
Politiker åkte till Maine och kom hem med tanke om 1:1 som drogs igång år 2010. Det var varit och är en lång resa. Utgångspunkten var att alla skolor skulle in i det. . Från nämnden kom extra pengar under de första åren för fortbildning och investeringar, men skolorna har fått stort pedagogiskt friutrymme. Vissa skolor valde att börja 6-9 andra började med yngre åren. Vissa skolor valde iPads, vissa Mac, vissa Chromebooks. PC finns nästan inte längre i kommunen. Det fanns en IKT-grupp centralt då som bestod av en pedagog från varje skola,sk. ”IKT-inspiratörer”. Dessa fick då fortbildning och hade som uppdrag att arbeta vidare för detta på sina resp skolor. Skapat en gemensam IKT-strategi som alla SKA arbeta utifrån och även en minimi-kompetensnivå kring integrerad IKT. Nätverkskrångel i början när alla skulle ut samtidigt, var ett halvår när det krånglade innan man lyckades möta behovet. Upplevdes som en bromskloss av personalen, men nu har man kommit vidare.
Kommunen har IKT-utvecklare på Skolkontoret och erbjuder en del gemensamma föreläsningar, mest inspiration. Dock inget nätverk för IKT-inspiratörer på skolor längre, vilket efterfrågas av de på skolorna.
Skolans satsning
Första steget var projektorer i alla klassrum. På Runbacka skolor har man valt att ha Mac i år 6-9, detta har nu utvecklats till år 4-9 (men det tog några år), för de yngre åren är det ipads (F-2 är de två barn på en ipad, år 3 är det 1:1). Det tog några år innan det var fullt utfört. Eleverna får låna en dator. Då det är ett leasingavtal har skade/försäkringsdiskussionen inte varit så svår. Om det är olycka eller sker på skolan, står skolan för det. Om det sker hemma eller oförsiktighet, då får föräldrarna stå för det. Har laddningsskåp på skolan för de som inte vill ta hem de. Läromedelsbudgeten ingår numera digitala läromedel. Måste vara medveten om att det kostar pengar i en uppstartsfas.
Valet av ipads och Mac handlade mest om att främja det kreativa arbetssättet och tänkandet. Miljön och verktygen för detta är bättre och mer användarvänligt än på PC och chromebooks. De är också lätta, erbjuder en stabil miljö, är tåliga. Väldigt nöjda med det fortfarande.
Att eleverna i de senare årskurserna har Mac istället för ipads handlar mest om de textmängder de faktiskt producerar, och även möjligheter att jobba med GAFE, film, bloggar och podcast, som är ännu bättre på Mac än Ipads. Man genomför nu provverksamhet med Chromebooks i de yngre åren. Parallellt testas också möjlighet att använda ipad + tangentbord och se i vilka åldrar det skulle passa.
Redan innan 1:1 hade skolan börjat arbeta med GAFE (Google Apps for Education) och det användandet utvecklades snabbt när 1:1 kom på plats. I GAFE ska allt vara öppet. I början av varje termins skriver föräldrar på om barnen får finnas på internet – publiceringsunderlag; foto, film, namn etc. All känslig information och myndighetsutövande sker i Infomentor.
Förskolan jobbar med ipads (F-appen för dokumentation). Gått från dokumentationsverktyg, men jobbar nu för att det ska bli ett mer pedagogiskt verktyg. Mellan 5-10 st ipads i gruppen + all personal.
IKT-pedagog: pendlat mellan heltid och att undervisa 4h. Bra att kunna vara med i klassrummet och delta både i planeringen och även i praktiken. Går ut och lära klassen samtidigt som läraren lär sig. VIKTIGT ATT DET ÄR EN PEDAGOG!
Finns även en dataadministratör/tekninker (60%) på skolan. Hen har hand om nätverk, försäkring, leasing, google-konton och underhåll.
Detta har prioriterats in det i budgeten och hänger i ihop med fördelen att vara en stor skola.
I kommunen i stort ser det väldigt olika ut på olika skolor, men alla har någon med IT-ansvar (från några timmar till en heltid).
IKT-pedagog på Runbacka skolor
IKT-pedagogen har som uppdrag att arbeta för IKT-strategin på skolan och för att alla ska utvecklas pedagogiskt, för ett integrerat IKT-användande. Det handlar om att stimluera de som vill vidare och stötta de som inte kan.
På individnivå upplevs datorn fortfarande på olika sätt för lärare, ångest för en del. stor glädje för en del. Flera lärare har uttryckt att de nu hittat tillbaka till sin arbetsglädje – mer kreativt och roligt igen.
En del fortbildning ordnar kommunen, tex olika föreläsare, mer inspiration. Men det största jobbet sker i vardagen på varje skola. Delvis kan lärare boka tid med IKT-pedagoger för gemensam planering av uppstart av arbetsområde, som sedan kan vara med i klassrummet under någon/några lektioner. Funkar även att IKT-pedagog kommer och går igenom något med klassen (elever och lärare ihop) och sedan får de jobba vidare utan honom. Teachmeets funkar jättebra. Mycket informellt lärande mellan lärare. IKT-pedagogen har fram tills nu lagt mest energi på de som vill utvecklas och som sedan får med sig de andra.
IKT-pedagogen ansvarar också för Juniorspridarna. Det är elever som är digitalt kompetenta och intresserade.
Det finns en juniospridare varje klass som träffas IKT-pedagogen varje månad. Juniorspridarna inspirerar och hjälper både elever och lärarna i klassrummen. Först fick eleverna ansöka, nu väljer mentor. Dock viktigt att se till att det är elever med hög kompetens inom IKT. Juniospridarna har bl.a. gjort en film kring Råd vid datoranvändande som finns på Youtube.
Förra våren var en vändpunkt. Nu räcker det inte längre med att man testar utifrån sin nivå som lärare. Nu utgår man från minima kompetensnivån i kommunen och nu blir det mer styrning (till skillnad från egen utveckling). Skolans skolutvecklingsggruppen (består av utvecklingsledare i alla arbetslag) har under tagit fram en digital kursplan. Den har man börjat arbeta med under hösten och den finns att hämta på skolan hemsida. Ett annat steg för hösten är digitala projekt – en digital uppgift. Varje lärare har fått välja ett arbetsområde där de måste göra något nytt och utmana sig själva digitalt, kopplat till kursplanen. Till hjälp har de varandra i styrda blandade gruppen (medvetet av ledning!). De träffades ett tillfälle i augusti för en första planering (teachmeet), sedan en träff under höstlovet för avstämning och tillslut en utvärderingsträff i december i form av Teachmeet. Man har också börjar genomföra kollegiala besök.
Tyvärr finns inget kommunnätverk längre för IKT-inspiratörer, vilket hade varit önskvärt, men å andra sidan har det vuxit fram ett informellt kollegialt lärande mellan skolor i kommunen, ett delande. Väldigt öppet mellan rektorer och mellan lärare, besök mellan skolor, dela dokument etc.
Vad ser ni vad gäller lärande? Ökat lärande, mer kreativa klassrum, ökad motivation. Både lärare och elever. De digitala verktygen är nu verkligen en integrerad del av undervisningen.
Här hittar ni Runbacka skolors hemsida.
Reflektioner
  • Otroligt viktigt med tydliga och höga förväntningar från nämnd om vad som gäller kring digitalisering: t.ex. IKT-strategi och minimi-kompetensnivå är exempel.
  • Lika viktigt med likvärdiga förutsättningar för skolor att uppnå dessa, från nämnden. De tekniska förutsättningarna ska vara samma för alla och förutsättningar för kompetenshöjning.
  • Stort pedagogisk friutrymme för rektorer/förskolechefer och förskol-/lärare vad gäller de pedagogiska verktygen, dvs även vilken typ av dator/lärplatta man vill använda.
  • De verktyg som används för myndighetsutövande administration får gärna vara samma i hela kommun för att främja likvärdighet för elever.
  • En struktur kring kompetensutveckling för integrering av IKT i undervisningen måste finnas på varje skola. Oavsett om det innebär att det finns en IKT-pedagog eller en mötesstruktur och lärande kultur där man gemensamt drar utvecklingen framåt.
  • Det tar lång tid att förändra en lärandekultur bland lärare på en skola, men går om man är envis och jobbar mot gemensamma mål.
  • Att rektor är kunnig och ledande i IKT-resan är oerhört viktigt, vilket stärker mig ytterligare i vår satsning på att åka med rektorer och förskolechefer till BETT i den här fasen av vår utveckling i Östersund.

Det ska blir oerhört spännande och utmanande att komma hem till Östersund med dessa erfarenheter som ett komplement till det vi tillsammans tagit med oss från BETT. Jag återkommer snart med vidare tankar och planer.

/Janna

Teach Like a Champion, del 2 – Planning That Ensures Academic Achievement

Det här inlägget handlar om Kapitel 2 i boken Teach Like a Champion. Om du har missat introduktionen och kapitel 1, klickar du på respektive ord. Kapitlen behöver inte läsas i ordning.

När ni läser den här delen får ni ha i åtanke att boken är skriven utifrån den amerikanska motsvarighet till läroplanen och kursplanerna. Jag var först tveksam till om det skulle gå att överföra, men på det stora hela tycker jag ändå att det fungerar bra.

Ni som är insatta i Dylan Wiliam och formativ undervisning kommer att känna igen en hel del!

Planning that Ensures Academic Achievement – Att planera för att försäkra att dina elever lyckas akademiskt

Kapitel 2 handlar om hur du som lärare ska planera och förarbeta för att försäkra dig om att dina elever ska lyckas. Det handlar alltså om tekniker som du ska utföra INNAN du kliver in i klassrummet, men de är minst lika avgörande för hur lektionen blir och dina elever klarar sig.

6. Begin with the end – börja med slutet

Grundtanke: Börja din planering med att besluta vad dina elever ska kunna/veta/behärska i slutet av en period. Utifrån det planerar du får lektionsmål, hur du ska se att de lärt sig rätt saker och vilka aktiviteter som ska leda dit. 256px-Little_Gray_Mouse_-_The_End_(67) (1)

Alldeles för ofta börjar en lärares planering i frågan ”vad ska jag göra i morgon?”. Det är att börja i fel ände. ”Vad ska mina elever kunna och behärska i slutet av den här perioden?” är i stället en bättre fråga att starta din planering med. Hur lång perioden är beror självklart på vad ditt mål för eleverna är.

När du satt ett periodmål är nästa steg att bryta mer det i lektionsmålsättningar som tillsammans leder fram till periodmålet. Den ena lektionsmålsättningen bygger naturligtvis på den andra, varför det blir oehört viktigt för dig att ha koll på om dina elever nått till just den lektionens målsättning. Annars kan du inte gå vidare till nästa. Nästa steg i planeringen är att besluta HUR du ska kunna se och veta om dina elever nått lektionens målsättning, dvs planera hur du ska bedöma detta så att du kan anpassa din fortsatta undervisning efter vad du ser hos dina elever. När du planerat detta kan du börja fundera över vilka aktiviteter du och dina elever ska genomföra för att kunna nå lektionens målsättning.

Så här ser det alltså ut:

  1. Börja med periodplanering för att gå vidare till lektionsplanering
  2. Formulera en fungerande målsättning för lektionen (se teknik 7 för hur du gör det!)
  3. Besluta hur du vill följa upp hur effektiv din undervisning har varit för att eleverna ska nå målet
  4. Besluta vilka aktiviteter du och eleverna ska genomföra för att nå målsättningen

7. 4 Ms – de fyra kriterierna för ett bra lektionsmål

Grundtanke: en bra målsättning för en lektion ska vara hanterbar (manageable), mätbar (measurable), gjord först (made first), och det eleverna behöver mest (most important)

Det är inte helt lätt att formulera lektionsmålsättning. Det är lätt att istället beskriva en aktivitet, tex. eleverna ska ha läst kap 1 i … eller att det är för stort för att nå inom den givna tidsramen. Tidigare har jag arbetat med sk SMARTA mål (S=specifikt M=mätbart A=attraktivt R=realistiskt T=tidsbegränsat A=angeläget) och jag tycker det sammanfaller väl. Här använder de engelska ord som börjar på M. I översättning blir det inte lika bra och lätt för minnet så ni kan ju välja hur ni vill göra!

  1. Manageable – hanterbart, realistiskt: målsättningen för lektionen måste vara både anpassat till hur lång lektionen är (tidsbundet) men också att det är realistiskt för eleverna att nå det utifrån deras nuläge. Här kommer vi tillbaka till hur viktigt det är att du vet vad elever kan sedan tidigare och var de har sin utgångspunkt. Lärde de sig det de skulle förra lektionen? Om det är första lektionen, vet jag vad de kan sedan tidigare?
  2. Measurable – mätbart: ett mätbart mål är formulerat så att både du och eleverna kan kolla av hur det har gått i slutet av lektionen/momentet. Då behöver du också fundera igenom HUR du ska kolla av det, t. ex. genom att använda sk exit tickets (som är teknik 20 i boken och kommer i kapitel 3 om hur du strukturerar och utför dina lektioner).
  3. Made first – det första du gör: lektionsmålsättningen ska alltid sättas och formuleras INNAN du väljer vilka aktiviteter du och eleverna ska genomföra under lektionen. Det är lektionsmålet som styr valet av aktiviteter, inte tvärtom.
  4. Most important – det viktigaste, angeläget: målsättningen måste också vara viktigt och angeläget för att dina elever ska lyckas akademiskt. Vad är mest relevant för dina elever att lära sig just nu för att de ska lyckas på lång sikt?

8. Post it – synliggör det

Grundtanke: När smålsättningen för lektionen är klart, synliggör det i klassrummet 

Sätt upp eller synliggör målsättningen för lektionen på valfritt sätt i klassrummet så att eleverna, besökare och du kan se det tydligt. Helst på samma plats varje dag. Se också till att levandegöra den genom att rikta deras uppmärksamhet dit, låta dem diskutera, utvärdera etc.

9. Shortest past – den kortaste vägen

Grundtanke: det finns alltid många olika vägar till ett mål. Välj den kortaste och mest effektiva vägen för just dina elever. 

Ibland är det svårt att veta vilka aktiviteter man ska välja för att eleverna ska uppnå lektionsmålsättningen, det finns ofta många vägar. Ska man välja det roligaste? Är variation viktigt? Det viktigaste är att du gör en analys utifrån din elevgrupp och försöker avgöra hur just den gruppen elever (och individerna i gruppen självklart) kan ta sig till målet på bästa sätt.

10. Double plan – dubbla planer

Grundtanke: det är lika viktigt att planera vad ELEVERNA ska göra under lektionen som det är att planera vad du som LÄRARE ska göra och säga under lektionen.

När du planerar din lektion måste ta aktivt tänka i två banor – den ena gäller dig: vad du som lärare ska säga och göra, den andra gäller dina elever: vad ska de göra i olika moment av lektionen. Att försöka se lektionen ur dina elevers perspektiv är avgörande. Du kan använda vad författaren kallar en T-chart (ett T-diagram – se bild), IMG_7744
där den ena spalten innehåller vad du som lärare gör och den andra vad eleverna gör samtidigt. Detta gör det också lättare för dig att kommunicera till eleverna vad de förväntas gör under olika
moment av lektionen. Det blir också synligt för dig hur du aktiverar dina elever. Är det rätt aktiviteter för att nå lektionsmålsättningen? Sitter de bara tysta och antecknar? Det lyfter också upp vad DU gör när eleverna har en egen aktivitet (i grupp, par eller enskilt). Ska du gå runt till olika? Fokuserar du på en särskild grupp/elev? Går du runt och ställer stödjande frågor, vilka i sådana fall?

11. Draw the map – rita kartan

Grundtanke: det är viktigt att planera för den fysiska miljön som ska hjälpa dina elever att nå målsättningen för lektionen. 

Fundera över hur lärmiljön i ditt klassrum ska se ut för att främja att eleverna ska lyckas med målsättningen för lektionen. Hur ska de sitta? Vart ska deras fokus riktas under olika moment? Främjar möbleringen just det vi ska göra och lära oss idag? Ska vi flytta under lektionen? Hur ser väggarna ut i klassrummet? Vad sitter uppe? Främjar det dagens lärmål? Kan jag ta bort något? Lägga till?

ClassroomMoveableFurnitureITESMCCM_02

 

 

 

 

 

Reflektionsfrågor:

  1. Välj ett stort/komplicerat kunskapskrav i ämnet du/ni undervisar i. Fundera över hur många delmålsättningar du kan bryta ner det till, hur många mindre moment behöver man ta sig igenom innan man klarar kunskapskravet. Försök sedan formulera dessa enligt teknik 7 ovan, så att de naturligt leder fram till det fullständiga kunskapskravet.
  2. Tänk på en lektions du nyligen genomförda och lista vad dina ELEVER fick göra under lektionen. Börja varje mening med ett verb, t.ex. skrev… samtalade om… Fundera över om detta var rätt aktiviteter för vad du ville att du skulle lära sig under lektionen. Fråga gärna även eleverna om vad de faktiskt gjorde! Och om de tyckte det hjälpte dem.
  3. Fundera över den fysiska miljön i ditt klassrum. Hjälper den lärande? Hur kan den vara annorlunda?

 

Lycka till! Och dela gärna med er av vad ni tänker och kommer fram till.

Snart kommer kapitel 3 som handlar om Structuring and Delivering Your Lessons!

/Janna

 

Teach Like a Champion, del 1 – Setting High Academic Expectations

Det här inlägget kommer att beröra den första kapitlet av boken Teach like a champion av Doug Lemov. Om du har missat min introduktion till boken kan du läsa den här.

Det här är alltså min egen korta sammanfattning av vad boken tar upp för strategier. Det är jag som har översatt från bokens originalspråk engelska och som vi vet innebär översättning också tolkning. Ha med er det när ni läser. Det här är min version av en del av innehållet i boken.

Setting High Academic Ecpectations – Att ha höga akademiska förväntningar på elever

Rubriken för den här delen av boken är alltså Setting High Academic Excpectations och diskuterar fem tekniker för hur du som lärare genom din undervisning har höga
220px-Publicité_pour_Great_Expectations_dans_All_the_Year_Roundakademiska förväntningar på dina elever. Det är inte bara Doug Lemov i sina observationer av skickliga lärare som har märkt att höga förväntningar är avgörande för hur elever lyckas. Det han går djupare i är HUR vi gör det. Hur visar skickliga lärare för sina elever att de har höga förväntningar på dem – vilka tekniker använder de?

De tekniker författaren går igenom är:

  1. No opt put
  2. Right is right
  3. Stretch it
  4. Format matters
  5. Without apology

1. No Opt Out – fritt översatt: att inte välja bort/att inte hoppa av (Kanske skulle vi kalla det Alla deltar?

Grundtanke: Om en elev inte kan svaret på en fråga ska momentet avslutas med att just den eleven får svara rätt på den frågan så många gånger som möjligt. 

Den här tekniken handlar om att läraren visar tydligt att det inte är tillåtet att inte försöka. Att nöja sig med att muttra ”jag vet inte” eller bara skaka på huvudet i andan att inte vilja delta är inte tillåtet . Men elever som verkligen inte kan då? Det finns självklart alternativ för det också. Detta är en del av tekniken från lärarens sida. Läraren tränar eleverna i vad de kan göra om de inte kan. Men det ”lätta vägen” – att inte ens försöka, är inte tillåtet.

Exempel: Läraren har gått igenom ett nytt moment i matematik på tavlan och ställer en fråga för att kolla av att alla är med. Hen ger frågan till Ari som inte räcker upp handen. Ari tittar ner i bordet och rycker på axlarna. Läraren vänder sig då till en annan elev med SAMMA FRÅGA. Om den eleven kan svaret, går läraren direkt tillbaka till Ari med SAMMA FRÅGA, vilken han nu kan svaret till, får säga högt och därmed känna att han nu lyckas.

No opt out kan också användas i sammanhang där elever försöker svara, men inte har kommit hela vägen.

I boken utvecklar författaren resonemanget kring tekniken och ger fler exempel på hur lärare använder och utvecklar den i klassrummet. Men huvudtanken är att som lärare visa för eleverna att du förväntar dig att de tar ansvar för sitt lärande och att det ALLTID är ok att gissa, prova, säga fel för det är så man lär sig. Tillsammans kommer vi fram till det rätta svaret. Och att det inte bara är tillåtet att använda varandra för att komma framåt – det är förväntat!

2. Right is right – Rätt är rätt

Grundtanke: Visa att du förväntar dig en viss nivå av korrekthet (eng: standard of correctness) i ditt klassrum

Den här tekniken handlar om att hålla en viss nivå av korrekthet i klassrummet och att på så sätt visa att det är vad du förväntar dig av dina elever. Om svaret på en fråga inte är helt rätt så ska man som lärare inte säga: ”bra (att du försökte)” som om det vore rätt utan istället fortsätta leda eleven mot det rätta svaret.

Detta gäller naturligtvis frågor där det finns rätt och fel svar.

Det kan också handla om mer öppna frågor där läraren tycker att eleven inte kommit hela vägen i sitt resonemang. Läraren kan då bekräfta att eleven har kommit en bit på väg och ställa en följdfråga/städjande fråga för att leda resonemanget vidare.

Tekniken innebär att:

  • läraren har tålamod tills eleven kommit till tillräckligt bra/korrekt nivå av svar: du kan och bör absolut berömma ansträngning och försök, men blanda inte ihop det med att berömma innehållet i svaret.
  • läraren håller fokus på frågan: inte låta elever svara på andra frågor, starta en nya diskussion från en association etc.
  • läraren har kontroll över att svar ges i rätt tid: ibland vill visa elever visa att de ligger ”före”, att de redan innan läraren ställt frågan (klart) och det kan signalera att du som lärare inte har en plan för processen.
  • Använd rätt vokabulär: träna eleverna i att använda korrekt, ämnesspecifikt vokabulär – det är också en del av innehållet.

3. Stretch it – fritt översatt: tänj ut det!

yoga-297527_640Grundtanke: lärandeprocessen slutar inte vid ett rätt svar och den här tekniken går ut på att belöna rätt svar med
följdfrågor som tänjer och utmanar elevens kunnande och testar trovärdigheten.

Vinsten med denna teknik är dels att du som lärare kan kolla upp att eleven verkligen har förstått på djupet och även att du visar att lärandet fortsätter – du synliggör nästa steg, nästa nivå.

Denna teknik möjliggör individualisering i klassrummet; en av av våra mest utmanande uppgifter som lärare. Genom att skräddarsy följdfrågor till varje elev kan du som lärare möta varje elev där den är och leda hen vidare från just sin utgångspunkt.

Exempel:

  • Fråga hur eller varför: utforska om eleven kan förklara hur hen vet detta, varför hen svarar så.
  • Fråga om ett annat sätt att svara/en annan lösning: ofta finns det flera sätt att nå ett svar eller flera lösningar på en uppgift. Utmana eleven att testa på ett nytt sätt.question-63916_640
  • Fråga efter ett mer specifikt ord/begrepp för vad elever beskriver: stötta eleven att utveckla ett ämnesspecifikt språk.
  • Fråga efter bevis: be eleven ge exempel som backar upp hens påstående eller tes.
  • Ställ frågor som får eleven att använda andra förmågor och/eller tidigare kunskaper
  • Be eleven använda kunskapen/förmågan i ett nytt sammanhang

4. Format matters – fritt översatt: formen spelar roll

Grundtanke: Formen för hur eleverna kommunicerar vad de har lärt sig och även medan de lär sig, spelar roll. Det är inte bara innehållet i vad de säger som är viktigt. Det finns regler för och förväntningar på hur man skriver olika typer av texter och även hur man uttrycker sig muntligt i olika typer av sammanhang. Eleverna måste få ett språk för att lyckas!

Tekniken innebär att:

  • Läraren arbetar med grammatiskt format: tala om formellt och informellt språk. Medvetande gör eleverna om när man kan/bör använda vad och korrigera om de avviker genom att identifera vad de säger som avviker och visa hur man istället bör säga/skriva.
  • Använda fullständiga meningar: sträva efter att ge eleverna maximalt med möjligheter att träna på att skapa fullständiga meningar, t.ex. genom att ge dem inledningen på meningen eller genom påminna dem i frågan – ”Vem kan med en fullständig mening svara på…?”
  • När man talar ska man höras och lyssnas på: vänj eleverna vid att det som sägs i klassrummet är viktigt nog för alla att höra. Det handlar alltså både om att eleverna måste träna på att tala högt och tydligt samt att klasskamraterna ska veta att man lyssnar till den som talar. I boken används ordet ”voice” (röst) för att signalera att den som talar inte hörs. Författaren påpekar att man helst vill undvika långa utläggningar om varför det är viktigt att tala högre eller varför det är viktigt att vara tyst och lyssna när någon annan talar, då detta stjäl fokus från själva uppgiften. När eleverna lärt sig vad ”voice” betyder, räcker det med det korta ordet.
  • Ge fullständig information: det är viktigt att eleverna svarar med all tillgänglig information. I matematik är det t.ex. viktigt att inte bara svara ”12” utan att svara ”12 kg”.

5. Without apology – fritt översatt: Inga ursäkter

Grundtanke: Ibland, utan att vara medvetna om det, ber lärare om ursäkt för sin undervisning och ibland även för elever. Det är inte att ha höga förväntningar. 

Tekniken innebär:

plate-229731_640

  • Be inte om ursäkt för innehåll eller form: säg aldrig ”jag vet att du kanske tycker det här är tråkigt, men vi måste göra det ändå..”. Din uppgift som lärare är att presentera och forma innehåll så att eleverna VILL lära sig mer, vill ta sig an uppgiften. Din uppgift är också att välja metoder du vet gagnar dina elevers lärandeprocess och stå upp för dessa. Om du börjar be om ursäkt för innehåll eller form är det bara en tidsfråga innan eleverna också ser det som ointressant och oviktigt.
  • Skyll det inte på någon annan: ”Vi måste göra den här uppgiften för den kommer på testet”, ”rektorn har beslutat att vi måste göra detta”. Dessa påstående är också de ett sätt att signalera till eleverna att det vi ska göra nu inte är något du står bakom eller tror är viktigt för att de ska lyckas akademiskt.
  • Gör innehållet tillgängligt och attraktivt: väck intresse, väv in elevernas erfarenheter och intressen, visa hur spännande du tycker att det är samtidigt som du är sann mot grundinnehållet och grundtanken.
  • Be inte om ursäkt för dina elever: välj inte bort innehåll eller metoder för att du tror att dina elever inte klarar av det eller är intresserade av det. Det är här stöttning (scaffolding) kommer in i bilden – visa eleverna att du tror på att de ska klara sig i genom utmaningar du ge dem och att du också ger dem verktyg (stöttning) att göra det. Jag har t.ex. arbetat med en NO-lärare som vägrade låta eleverna göra praktiska experiment då hen menade att de inte klarade av det. Det visade sig att med rätt stöttning klarade eleverna av det galant och de nådde således mycket längre än vad den här läraren trodde att de kunde.

 

Frågor att reflektera kring från boken, ensam eller tillsammans med kollegor:

  1. Nu har du/ni fått ta del av fem olika tekniker. Vilken av dessa känns mest naturlig för dig att använda i din undervisning? Vilken känns svårast och vad är det som gör den svår?
  2. Det finns olika anledningar till varför en elev inte vill svara på en fråga (no opt out), t.ex.: eleven trotsar dig, eleven vill inte sticka ut, eleven vet verkligen inte svaret, eleven hörde inte frågan, eleven förstod inte frågan. Hur många fler anledningar kan du/ni komma på? Behöver du anpassa hur du använder tekniken No opt out beroende på anledning och i sådana fall hur?
  3. En nyckel till att kunna bemöta nästan rätt-svar är att ha en lista av fraser/frågor som man kan ta till. T.ex.: ”Vi är nästan där. Kan du hitta den del som saknas?”, ”Kan du utveckla ditt svar lite mer?”. Försök skapa en lista med fler tänkbara fraser och följdfrågor.

Det finns ytterligare tre frågor i boken. Kanske kan du komma på ännu fler ni kan diskutera i kollegiet?

Vad tänker du när du läser om de här teknikerna? För- och nackdelar? Går de att översätta till svenska sammanhang?

/Janna