Trevor Dolan Foundation på SETT2016

Ibland händer sånt där som man aldrig tror ska hända en själv. En generös kollega har valt att nominera just mig till Trevor Dolans stipendium (SETT16_trevordolanstort tack Mathias Larsson, @matlarosd på Twitter!) och jag kastas in i ett virrvarr av känslor: glädje, genans, ”inte ska väl jag”, tacksamhet och ödmjukhet. Och ovanpå detta visar det sig att juryn väljer ut mig till en av de tre finalisterna. Hur gick det till?!

Jag står tillsammans med förstelärare Johan Eriksson från Sollentuna och musiklärare Michael Andersson från Botkyrka och i deras sällskap känner jag mig oerhört ödmjuk. Jag har sådan stark respekt för läraryrket och för de lärare som år efter år stannar med eleverna i klassrummet att jag önskar att någon av dessa två får stipendiet när utdelningen går av stapeln.

Själv valde jag ju för ett antal år sedan att förflytta min kamp för en likvärdig skola från klassrummet till förvaltningsnivå. Först i Stockholm som lärarcoach och samordnare på Utbildningsförvaltningen där och de senaste åren som utvecklingsledare på Barn- och utbildningsförvaltningen här i Östersund, dit jag flyttade för nu snart tre år sedan (vad tiden går!!). För mig var det ett helt rätt beslut; att försöka påverka och förändra från ett annat perspektiv. Jag har fortfarande samma fokus i mitt arbete – att vara med och bidra till en ännu bättre skola för ALLA elever. Jag har lärt mig och lär mig väldigt mycket varje dag i min nya roll. Jag skulle faktiskt önska att vi hade ett ännu mer rörligt system mellan just förvaltning och våra förskolor och skolor, då jag tror större insikt i våra respektive utmaningar skulle kunna bidra till ett ännu mer utvecklande och lärande klimat.

Jag kommer tyvärr inte att kunna delta på SETT och prisutdelningen i år, men jag vill redan nu skicka ut ett stort tack för alla fina ord och hejarop jag fått från alla möjliga håll: gamla elever, tidigare och nuvarande kollegor, det fantastiska utvidgade kollegiet och så klart vänner och familj.

Så, en stor kram till var och en av er som funnits med mig längs vägen, ni är alla en del av mig, nomineringen och det jobb jag gör! Hurra för oss!

/Janna

PS. Den här bloggen är inte lika aktiv längre då jag (när jag jobbar) delar med mig på Pedagog Östersund. Gå med i facebook-gruppen med samma namn så får du uppdateringar!

Lärande besök om digitalisering

 Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersund står inför samma spännande utmaning som alla andra kommuner i Sverige när det gäller digitaliseringen av skolan. Många kommuner har kommit längre än oss i den processen och i kollegialt lärande-anda försöker vi lära av några av dessa.
En konsekvens av den utvecklingsresa kommunen gjorde till BETT i London (ska skriva mer om den så fort jag hinner!) och det nätverkande som skedde där, är att vi fick kontakt med Sollentuna kommun. Vi träffade politiker, folk från Skolkontoret, rektorer, IKT-pedagoger och lärare. De samtal vi hade där gjorde oss nyfikna på hur deras process sett ut och vad vi kan lära av det. Nedan följer en beskrivning av det besök vi gjorde på Runbacka skolor och några av de reflektioner vi tar med oss hem. Besök gjordes under en förmiddag och vi fick träffa rektor och IKT-pedagog (även undervisande lärare) samt ekonomichef på Skolkontoret i Sollentuna.
Skolan
F-9 skola, funnits i 25 år. alla i samma byggnad. Lågt hus som går ut i ”flyglar” med ett arbetslag i varje. 570 elever. 26 barn på förskolan (2 avdelningar med 3 fsklärare, 2 barnskötare). Förskoleklass kommer från flera håll. 28 elever i varje klass från fskklass till år 9, tvåparallelligt. Ledningen består av en rektor och 2 biträdande (en för förskola, f-3 och en för 4-9). + en specialskola med 10 placeringar. Blandar om klasserna i åk 4 och åk 7.
Kommunens satsning 
Politiker åkte till Maine och kom hem med tanke om 1:1 som drogs igång år 2010. Det var varit och är en lång resa. Utgångspunkten var att alla skolor skulle in i det. . Från nämnden kom extra pengar under de första åren för fortbildning och investeringar, men skolorna har fått stort pedagogiskt friutrymme. Vissa skolor valde att börja 6-9 andra började med yngre åren. Vissa skolor valde iPads, vissa Mac, vissa Chromebooks. PC finns nästan inte längre i kommunen. Det fanns en IKT-grupp centralt då som bestod av en pedagog från varje skola,sk. ”IKT-inspiratörer”. Dessa fick då fortbildning och hade som uppdrag att arbeta vidare för detta på sina resp skolor. Skapat en gemensam IKT-strategi som alla SKA arbeta utifrån och även en minimi-kompetensnivå kring integrerad IKT. Nätverkskrångel i början när alla skulle ut samtidigt, var ett halvår när det krånglade innan man lyckades möta behovet. Upplevdes som en bromskloss av personalen, men nu har man kommit vidare.
Kommunen har IKT-utvecklare på Skolkontoret och erbjuder en del gemensamma föreläsningar, mest inspiration. Dock inget nätverk för IKT-inspiratörer på skolor längre, vilket efterfrågas av de på skolorna.
Skolans satsning
Första steget var projektorer i alla klassrum. På Runbacka skolor har man valt att ha Mac i år 6-9, detta har nu utvecklats till år 4-9 (men det tog några år), för de yngre åren är det ipads (F-2 är de två barn på en ipad, år 3 är det 1:1). Det tog några år innan det var fullt utfört. Eleverna får låna en dator. Då det är ett leasingavtal har skade/försäkringsdiskussionen inte varit så svår. Om det är olycka eller sker på skolan, står skolan för det. Om det sker hemma eller oförsiktighet, då får föräldrarna stå för det. Har laddningsskåp på skolan för de som inte vill ta hem de. Läromedelsbudgeten ingår numera digitala läromedel. Måste vara medveten om att det kostar pengar i en uppstartsfas.
Valet av ipads och Mac handlade mest om att främja det kreativa arbetssättet och tänkandet. Miljön och verktygen för detta är bättre och mer användarvänligt än på PC och chromebooks. De är också lätta, erbjuder en stabil miljö, är tåliga. Väldigt nöjda med det fortfarande.
Att eleverna i de senare årskurserna har Mac istället för ipads handlar mest om de textmängder de faktiskt producerar, och även möjligheter att jobba med GAFE, film, bloggar och podcast, som är ännu bättre på Mac än Ipads. Man genomför nu provverksamhet med Chromebooks i de yngre åren. Parallellt testas också möjlighet att använda ipad + tangentbord och se i vilka åldrar det skulle passa.
Redan innan 1:1 hade skolan börjat arbeta med GAFE (Google Apps for Education) och det användandet utvecklades snabbt när 1:1 kom på plats. I GAFE ska allt vara öppet. I början av varje termins skriver föräldrar på om barnen får finnas på internet – publiceringsunderlag; foto, film, namn etc. All känslig information och myndighetsutövande sker i Infomentor.
Förskolan jobbar med ipads (F-appen för dokumentation). Gått från dokumentationsverktyg, men jobbar nu för att det ska bli ett mer pedagogiskt verktyg. Mellan 5-10 st ipads i gruppen + all personal.
IKT-pedagog: pendlat mellan heltid och att undervisa 4h. Bra att kunna vara med i klassrummet och delta både i planeringen och även i praktiken. Går ut och lära klassen samtidigt som läraren lär sig. VIKTIGT ATT DET ÄR EN PEDAGOG!
Finns även en dataadministratör/tekninker (60%) på skolan. Hen har hand om nätverk, försäkring, leasing, google-konton och underhåll.
Detta har prioriterats in det i budgeten och hänger i ihop med fördelen att vara en stor skola.
I kommunen i stort ser det väldigt olika ut på olika skolor, men alla har någon med IT-ansvar (från några timmar till en heltid).
IKT-pedagog på Runbacka skolor
IKT-pedagogen har som uppdrag att arbeta för IKT-strategin på skolan och för att alla ska utvecklas pedagogiskt, för ett integrerat IKT-användande. Det handlar om att stimluera de som vill vidare och stötta de som inte kan.
På individnivå upplevs datorn fortfarande på olika sätt för lärare, ångest för en del. stor glädje för en del. Flera lärare har uttryckt att de nu hittat tillbaka till sin arbetsglädje – mer kreativt och roligt igen.
En del fortbildning ordnar kommunen, tex olika föreläsare, mer inspiration. Men det största jobbet sker i vardagen på varje skola. Delvis kan lärare boka tid med IKT-pedagoger för gemensam planering av uppstart av arbetsområde, som sedan kan vara med i klassrummet under någon/några lektioner. Funkar även att IKT-pedagog kommer och går igenom något med klassen (elever och lärare ihop) och sedan får de jobba vidare utan honom. Teachmeets funkar jättebra. Mycket informellt lärande mellan lärare. IKT-pedagogen har fram tills nu lagt mest energi på de som vill utvecklas och som sedan får med sig de andra.
IKT-pedagogen ansvarar också för Juniorspridarna. Det är elever som är digitalt kompetenta och intresserade.
Det finns en juniospridare varje klass som träffas IKT-pedagogen varje månad. Juniorspridarna inspirerar och hjälper både elever och lärarna i klassrummen. Först fick eleverna ansöka, nu väljer mentor. Dock viktigt att se till att det är elever med hög kompetens inom IKT. Juniospridarna har bl.a. gjort en film kring Råd vid datoranvändande som finns på Youtube.
Förra våren var en vändpunkt. Nu räcker det inte längre med att man testar utifrån sin nivå som lärare. Nu utgår man från minima kompetensnivån i kommunen och nu blir det mer styrning (till skillnad från egen utveckling). Skolans skolutvecklingsggruppen (består av utvecklingsledare i alla arbetslag) har under tagit fram en digital kursplan. Den har man börjat arbeta med under hösten och den finns att hämta på skolan hemsida. Ett annat steg för hösten är digitala projekt – en digital uppgift. Varje lärare har fått välja ett arbetsområde där de måste göra något nytt och utmana sig själva digitalt, kopplat till kursplanen. Till hjälp har de varandra i styrda blandade gruppen (medvetet av ledning!). De träffades ett tillfälle i augusti för en första planering (teachmeet), sedan en träff under höstlovet för avstämning och tillslut en utvärderingsträff i december i form av Teachmeet. Man har också börjar genomföra kollegiala besök.
Tyvärr finns inget kommunnätverk längre för IKT-inspiratörer, vilket hade varit önskvärt, men å andra sidan har det vuxit fram ett informellt kollegialt lärande mellan skolor i kommunen, ett delande. Väldigt öppet mellan rektorer och mellan lärare, besök mellan skolor, dela dokument etc.
Vad ser ni vad gäller lärande? Ökat lärande, mer kreativa klassrum, ökad motivation. Både lärare och elever. De digitala verktygen är nu verkligen en integrerad del av undervisningen.
Här hittar ni Runbacka skolors hemsida.
Reflektioner
  • Otroligt viktigt med tydliga och höga förväntningar från nämnd om vad som gäller kring digitalisering: t.ex. IKT-strategi och minimi-kompetensnivå är exempel.
  • Lika viktigt med likvärdiga förutsättningar för skolor att uppnå dessa, från nämnden. De tekniska förutsättningarna ska vara samma för alla och förutsättningar för kompetenshöjning.
  • Stort pedagogisk friutrymme för rektorer/förskolechefer och förskol-/lärare vad gäller de pedagogiska verktygen, dvs även vilken typ av dator/lärplatta man vill använda.
  • De verktyg som används för myndighetsutövande administration får gärna vara samma i hela kommun för att främja likvärdighet för elever.
  • En struktur kring kompetensutveckling för integrering av IKT i undervisningen måste finnas på varje skola. Oavsett om det innebär att det finns en IKT-pedagog eller en mötesstruktur och lärande kultur där man gemensamt drar utvecklingen framåt.
  • Det tar lång tid att förändra en lärandekultur bland lärare på en skola, men går om man är envis och jobbar mot gemensamma mål.
  • Att rektor är kunnig och ledande i IKT-resan är oerhört viktigt, vilket stärker mig ytterligare i vår satsning på att åka med rektorer och förskolechefer till BETT i den här fasen av vår utveckling i Östersund.

Det ska blir oerhört spännande och utmanande att komma hem till Östersund med dessa erfarenheter som ett komplement till det vi tillsammans tagit med oss från BETT. Jag återkommer snart med vidare tankar och planer.

/Janna

Teach Like a Champion, del 1 – Setting High Academic Expectations

Det här inlägget kommer att beröra den första kapitlet av boken Teach like a champion av Doug Lemov. Om du har missat min introduktion till boken kan du läsa den här.

Det här är alltså min egen korta sammanfattning av vad boken tar upp för strategier. Det är jag som har översatt från bokens originalspråk engelska och som vi vet innebär översättning också tolkning. Ha med er det när ni läser. Det här är min version av en del av innehållet i boken.

Setting High Academic Ecpectations – Att ha höga akademiska förväntningar på elever

Rubriken för den här delen av boken är alltså Setting High Academic Excpectations och diskuterar fem tekniker för hur du som lärare genom din undervisning har höga
220px-Publicité_pour_Great_Expectations_dans_All_the_Year_Roundakademiska förväntningar på dina elever. Det är inte bara Doug Lemov i sina observationer av skickliga lärare som har märkt att höga förväntningar är avgörande för hur elever lyckas. Det han går djupare i är HUR vi gör det. Hur visar skickliga lärare för sina elever att de har höga förväntningar på dem – vilka tekniker använder de?

De tekniker författaren går igenom är:

  1. No opt put
  2. Right is right
  3. Stretch it
  4. Format matters
  5. Without apology

1. No Opt Out – fritt översatt: att inte välja bort/att inte hoppa av (Kanske skulle vi kalla det Alla deltar?

Grundtanke: Om en elev inte kan svaret på en fråga ska momentet avslutas med att just den eleven får svara rätt på den frågan så många gånger som möjligt. 

Den här tekniken handlar om att läraren visar tydligt att det inte är tillåtet att inte försöka. Att nöja sig med att muttra ”jag vet inte” eller bara skaka på huvudet i andan att inte vilja delta är inte tillåtet . Men elever som verkligen inte kan då? Det finns självklart alternativ för det också. Detta är en del av tekniken från lärarens sida. Läraren tränar eleverna i vad de kan göra om de inte kan. Men det ”lätta vägen” – att inte ens försöka, är inte tillåtet.

Exempel: Läraren har gått igenom ett nytt moment i matematik på tavlan och ställer en fråga för att kolla av att alla är med. Hen ger frågan till Ari som inte räcker upp handen. Ari tittar ner i bordet och rycker på axlarna. Läraren vänder sig då till en annan elev med SAMMA FRÅGA. Om den eleven kan svaret, går läraren direkt tillbaka till Ari med SAMMA FRÅGA, vilken han nu kan svaret till, får säga högt och därmed känna att han nu lyckas.

No opt out kan också användas i sammanhang där elever försöker svara, men inte har kommit hela vägen.

I boken utvecklar författaren resonemanget kring tekniken och ger fler exempel på hur lärare använder och utvecklar den i klassrummet. Men huvudtanken är att som lärare visa för eleverna att du förväntar dig att de tar ansvar för sitt lärande och att det ALLTID är ok att gissa, prova, säga fel för det är så man lär sig. Tillsammans kommer vi fram till det rätta svaret. Och att det inte bara är tillåtet att använda varandra för att komma framåt – det är förväntat!

2. Right is right – Rätt är rätt

Grundtanke: Visa att du förväntar dig en viss nivå av korrekthet (eng: standard of correctness) i ditt klassrum

Den här tekniken handlar om att hålla en viss nivå av korrekthet i klassrummet och att på så sätt visa att det är vad du förväntar dig av dina elever. Om svaret på en fråga inte är helt rätt så ska man som lärare inte säga: ”bra (att du försökte)” som om det vore rätt utan istället fortsätta leda eleven mot det rätta svaret.

Detta gäller naturligtvis frågor där det finns rätt och fel svar.

Det kan också handla om mer öppna frågor där läraren tycker att eleven inte kommit hela vägen i sitt resonemang. Läraren kan då bekräfta att eleven har kommit en bit på väg och ställa en följdfråga/städjande fråga för att leda resonemanget vidare.

Tekniken innebär att:

  • läraren har tålamod tills eleven kommit till tillräckligt bra/korrekt nivå av svar: du kan och bör absolut berömma ansträngning och försök, men blanda inte ihop det med att berömma innehållet i svaret.
  • läraren håller fokus på frågan: inte låta elever svara på andra frågor, starta en nya diskussion från en association etc.
  • läraren har kontroll över att svar ges i rätt tid: ibland vill visa elever visa att de ligger ”före”, att de redan innan läraren ställt frågan (klart) och det kan signalera att du som lärare inte har en plan för processen.
  • Använd rätt vokabulär: träna eleverna i att använda korrekt, ämnesspecifikt vokabulär – det är också en del av innehållet.

3. Stretch it – fritt översatt: tänj ut det!

yoga-297527_640Grundtanke: lärandeprocessen slutar inte vid ett rätt svar och den här tekniken går ut på att belöna rätt svar med
följdfrågor som tänjer och utmanar elevens kunnande och testar trovärdigheten.

Vinsten med denna teknik är dels att du som lärare kan kolla upp att eleven verkligen har förstått på djupet och även att du visar att lärandet fortsätter – du synliggör nästa steg, nästa nivå.

Denna teknik möjliggör individualisering i klassrummet; en av av våra mest utmanande uppgifter som lärare. Genom att skräddarsy följdfrågor till varje elev kan du som lärare möta varje elev där den är och leda hen vidare från just sin utgångspunkt.

Exempel:

  • Fråga hur eller varför: utforska om eleven kan förklara hur hen vet detta, varför hen svarar så.
  • Fråga om ett annat sätt att svara/en annan lösning: ofta finns det flera sätt att nå ett svar eller flera lösningar på en uppgift. Utmana eleven att testa på ett nytt sätt.question-63916_640
  • Fråga efter ett mer specifikt ord/begrepp för vad elever beskriver: stötta eleven att utveckla ett ämnesspecifikt språk.
  • Fråga efter bevis: be eleven ge exempel som backar upp hens påstående eller tes.
  • Ställ frågor som får eleven att använda andra förmågor och/eller tidigare kunskaper
  • Be eleven använda kunskapen/förmågan i ett nytt sammanhang

4. Format matters – fritt översatt: formen spelar roll

Grundtanke: Formen för hur eleverna kommunicerar vad de har lärt sig och även medan de lär sig, spelar roll. Det är inte bara innehållet i vad de säger som är viktigt. Det finns regler för och förväntningar på hur man skriver olika typer av texter och även hur man uttrycker sig muntligt i olika typer av sammanhang. Eleverna måste få ett språk för att lyckas!

Tekniken innebär att:

  • Läraren arbetar med grammatiskt format: tala om formellt och informellt språk. Medvetande gör eleverna om när man kan/bör använda vad och korrigera om de avviker genom att identifera vad de säger som avviker och visa hur man istället bör säga/skriva.
  • Använda fullständiga meningar: sträva efter att ge eleverna maximalt med möjligheter att träna på att skapa fullständiga meningar, t.ex. genom att ge dem inledningen på meningen eller genom påminna dem i frågan – ”Vem kan med en fullständig mening svara på…?”
  • När man talar ska man höras och lyssnas på: vänj eleverna vid att det som sägs i klassrummet är viktigt nog för alla att höra. Det handlar alltså både om att eleverna måste träna på att tala högt och tydligt samt att klasskamraterna ska veta att man lyssnar till den som talar. I boken används ordet ”voice” (röst) för att signalera att den som talar inte hörs. Författaren påpekar att man helst vill undvika långa utläggningar om varför det är viktigt att tala högre eller varför det är viktigt att vara tyst och lyssna när någon annan talar, då detta stjäl fokus från själva uppgiften. När eleverna lärt sig vad ”voice” betyder, räcker det med det korta ordet.
  • Ge fullständig information: det är viktigt att eleverna svarar med all tillgänglig information. I matematik är det t.ex. viktigt att inte bara svara ”12” utan att svara ”12 kg”.

5. Without apology – fritt översatt: Inga ursäkter

Grundtanke: Ibland, utan att vara medvetna om det, ber lärare om ursäkt för sin undervisning och ibland även för elever. Det är inte att ha höga förväntningar. 

Tekniken innebär:

plate-229731_640

  • Be inte om ursäkt för innehåll eller form: säg aldrig ”jag vet att du kanske tycker det här är tråkigt, men vi måste göra det ändå..”. Din uppgift som lärare är att presentera och forma innehåll så att eleverna VILL lära sig mer, vill ta sig an uppgiften. Din uppgift är också att välja metoder du vet gagnar dina elevers lärandeprocess och stå upp för dessa. Om du börjar be om ursäkt för innehåll eller form är det bara en tidsfråga innan eleverna också ser det som ointressant och oviktigt.
  • Skyll det inte på någon annan: ”Vi måste göra den här uppgiften för den kommer på testet”, ”rektorn har beslutat att vi måste göra detta”. Dessa påstående är också de ett sätt att signalera till eleverna att det vi ska göra nu inte är något du står bakom eller tror är viktigt för att de ska lyckas akademiskt.
  • Gör innehållet tillgängligt och attraktivt: väck intresse, väv in elevernas erfarenheter och intressen, visa hur spännande du tycker att det är samtidigt som du är sann mot grundinnehållet och grundtanken.
  • Be inte om ursäkt för dina elever: välj inte bort innehåll eller metoder för att du tror att dina elever inte klarar av det eller är intresserade av det. Det är här stöttning (scaffolding) kommer in i bilden – visa eleverna att du tror på att de ska klara sig i genom utmaningar du ge dem och att du också ger dem verktyg (stöttning) att göra det. Jag har t.ex. arbetat med en NO-lärare som vägrade låta eleverna göra praktiska experiment då hen menade att de inte klarade av det. Det visade sig att med rätt stöttning klarade eleverna av det galant och de nådde således mycket längre än vad den här läraren trodde att de kunde.

 

Frågor att reflektera kring från boken, ensam eller tillsammans med kollegor:

  1. Nu har du/ni fått ta del av fem olika tekniker. Vilken av dessa känns mest naturlig för dig att använda i din undervisning? Vilken känns svårast och vad är det som gör den svår?
  2. Det finns olika anledningar till varför en elev inte vill svara på en fråga (no opt out), t.ex.: eleven trotsar dig, eleven vill inte sticka ut, eleven vet verkligen inte svaret, eleven hörde inte frågan, eleven förstod inte frågan. Hur många fler anledningar kan du/ni komma på? Behöver du anpassa hur du använder tekniken No opt out beroende på anledning och i sådana fall hur?
  3. En nyckel till att kunna bemöta nästan rätt-svar är att ha en lista av fraser/frågor som man kan ta till. T.ex.: ”Vi är nästan där. Kan du hitta den del som saknas?”, ”Kan du utveckla ditt svar lite mer?”. Försök skapa en lista med fler tänkbara fraser och följdfrågor.

Det finns ytterligare tre frågor i boken. Kanske kan du komma på ännu fler ni kan diskutera i kollegiet?

Vad tänker du när du läser om de här teknikerna? För- och nackdelar? Går de att översätta till svenska sammanhang?

/Janna

 

 

 

 

 

 

 

 

Teach Like a Champion – introduktion

Great teaching is an art. In other arts – painting, sculpture, the writing of novels – great masters leverage a proficiency with basic tools to transform the rawest material (stone, paper, ink) into the most valued assests in society. This alchemy is all more astounding because the tools often appear unremarkable to others. Who would look at a chisel, a mallet and  afile and imagine them producing Michelangelo’s David? …

 

Teach-Like-a-ChampionSå inleder Doug Lemov sin bok Teach Like a Champion (2010). Det är en bok som penetrerar konsten att undervisa; konsten att bemästra läraryrket och sätter ord på 49 tekniker som han menar är gemensamma för de skickliga lärare han observerat under åren. Med boken följer även en dvd (vet ej om det gör det längre) där man kan se de olika teknikerna användas i olika klassrum. Det finns också en facebook-sida och en hemsida.

Doug Lemov har arbetat som lärare och rektor i sk ”urban city public schools” Där mötte de elever som levde i fattigdom, ingen eller låg studievana, och knappt någon framtidstro. Skolan lyckades generellt väldigt dåligt med att nå dessa elever. Men vissa lärare lyckades. Därför började Doug Lemov att observera deras undervisning, filma och anteckna vad han såg. Detta har sedan bl.a. lett till boken jag pratar om. Idag driver Doug Lemov de sk Uncommon Schools.

När jag upptäckte den här boken tack vare en amerikansk lärarkollega och forskare inom engelskämnet, blev jag ställd, provocerad och exalterad. Det är var nästan fyra år sedan och då talade få om sluta med handuppräckning i klassrummet. Idag har bl.a. Dylan Wiliam m. fl. spridit den tanken med no hands up och cold call som det kallas i denna bok. En del tekniker kände jag igen och hade själv redan använt. En del provocerade mig oerhört och jag gav mig verkligen en synvända. De allra flest behövde jag diskutera med kollegor, fundera tillsammans – varför gör vi som vi gör? Vad får det för effekt? Skulle vi kunna göra annorlunda?

Jag menar inte att boken har alla svar eller att allt boken säger är ”rätt” eller ens tänkbart i våra svenska skolor. Det boken gör är skakar om, ställer på huvudet och får oss att fundera över vårt hantverk. Det i sig är viktigt.

Jag har sedan dess haft en önskan om att få läsa en liknande bok på svenska: utifrån svenska omständigheter, utifrån observerade skickliga svenska lärare.

Jag tänker att jag här på bloggen ska delge några av dessa strategier och förhoppningsvis väcka tankar, frågor och funderingar som ni i er tur kan ta med er till ert kollegium.

De 49 teknikerna delas in i sju huvudgrupper:

  1. Setting High Academic Expectations
  2. Planning that Ensures Academic Achievement
  3. Structuring and Delivering Your Lessons
  4. Engaging Students in Your Lessons
  5. Creating a Strong Classroom Culture
  6. Setting and Maintaining High Behavioral Expectations
  7. Building Character and Trust

Man kan säga att de ovanstående rubrikerna är vad de underliggande teknikerna syftar till att skapa.

Det finns två ytterliggare huvudgrupper med ”extra material”.

8. Improving Your Pacing: Additional Techniques for Creating a Postivie Rythm in Your Classroom

9. Challenging Students to Think Critically: Additional techniques for Questionig and Responding to Students

Så, för er som blir nyfikna av det lilla jag skrivit nu och inte orkar vänta till min nästa blogginlägg, titta på Doug Lemovs presentation nedan:

 

Lyssna också på hur han pratar om att lärare måste få TRÄNA på nya tekniker och få feed back på detta!

/Janna