Trevor Dolan Foundation på SETT2016

Ibland händer sånt där som man aldrig tror ska hända en själv. En generös kollega har valt att nominera just mig till Trevor Dolans stipendium (SETT16_trevordolanstort tack Mathias Larsson, @matlarosd på Twitter!) och jag kastas in i ett virrvarr av känslor: glädje, genans, ”inte ska väl jag”, tacksamhet och ödmjukhet. Och ovanpå detta visar det sig att juryn väljer ut mig till en av de tre finalisterna. Hur gick det till?!

Jag står tillsammans med förstelärare Johan Eriksson från Sollentuna och musiklärare Michael Andersson från Botkyrka och i deras sällskap känner jag mig oerhört ödmjuk. Jag har sådan stark respekt för läraryrket och för de lärare som år efter år stannar med eleverna i klassrummet att jag önskar att någon av dessa två får stipendiet när utdelningen går av stapeln.

Själv valde jag ju för ett antal år sedan att förflytta min kamp för en likvärdig skola från klassrummet till förvaltningsnivå. Först i Stockholm som lärarcoach och samordnare på Utbildningsförvaltningen där och de senaste åren som utvecklingsledare på Barn- och utbildningsförvaltningen här i Östersund, dit jag flyttade för nu snart tre år sedan (vad tiden går!!). För mig var det ett helt rätt beslut; att försöka påverka och förändra från ett annat perspektiv. Jag har fortfarande samma fokus i mitt arbete – att vara med och bidra till en ännu bättre skola för ALLA elever. Jag har lärt mig och lär mig väldigt mycket varje dag i min nya roll. Jag skulle faktiskt önska att vi hade ett ännu mer rörligt system mellan just förvaltning och våra förskolor och skolor, då jag tror större insikt i våra respektive utmaningar skulle kunna bidra till ett ännu mer utvecklande och lärande klimat.

Jag kommer tyvärr inte att kunna delta på SETT och prisutdelningen i år, men jag vill redan nu skicka ut ett stort tack för alla fina ord och hejarop jag fått från alla möjliga håll: gamla elever, tidigare och nuvarande kollegor, det fantastiska utvidgade kollegiet och så klart vänner och familj.

Så, en stor kram till var och en av er som funnits med mig längs vägen, ni är alla en del av mig, nomineringen och det jobb jag gör! Hurra för oss!

/Janna

PS. Den här bloggen är inte lika aktiv längre då jag (när jag jobbar) delar med mig på Pedagog Östersund. Gå med i facebook-gruppen med samma namn så får du uppdateringar!

Lärande besök om digitalisering

 Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersund står inför samma spännande utmaning som alla andra kommuner i Sverige när det gäller digitaliseringen av skolan. Många kommuner har kommit längre än oss i den processen och i kollegialt lärande-anda försöker vi lära av några av dessa.
En konsekvens av den utvecklingsresa kommunen gjorde till BETT i London (ska skriva mer om den så fort jag hinner!) och det nätverkande som skedde där, är att vi fick kontakt med Sollentuna kommun. Vi träffade politiker, folk från Skolkontoret, rektorer, IKT-pedagoger och lärare. De samtal vi hade där gjorde oss nyfikna på hur deras process sett ut och vad vi kan lära av det. Nedan följer en beskrivning av det besök vi gjorde på Runbacka skolor och några av de reflektioner vi tar med oss hem. Besök gjordes under en förmiddag och vi fick träffa rektor och IKT-pedagog (även undervisande lärare) samt ekonomichef på Skolkontoret i Sollentuna.
Skolan
F-9 skola, funnits i 25 år. alla i samma byggnad. Lågt hus som går ut i ”flyglar” med ett arbetslag i varje. 570 elever. 26 barn på förskolan (2 avdelningar med 3 fsklärare, 2 barnskötare). Förskoleklass kommer från flera håll. 28 elever i varje klass från fskklass till år 9, tvåparallelligt. Ledningen består av en rektor och 2 biträdande (en för förskola, f-3 och en för 4-9). + en specialskola med 10 placeringar. Blandar om klasserna i åk 4 och åk 7.
Kommunens satsning 
Politiker åkte till Maine och kom hem med tanke om 1:1 som drogs igång år 2010. Det var varit och är en lång resa. Utgångspunkten var att alla skolor skulle in i det. . Från nämnden kom extra pengar under de första åren för fortbildning och investeringar, men skolorna har fått stort pedagogiskt friutrymme. Vissa skolor valde att börja 6-9 andra började med yngre åren. Vissa skolor valde iPads, vissa Mac, vissa Chromebooks. PC finns nästan inte längre i kommunen. Det fanns en IKT-grupp centralt då som bestod av en pedagog från varje skola,sk. ”IKT-inspiratörer”. Dessa fick då fortbildning och hade som uppdrag att arbeta vidare för detta på sina resp skolor. Skapat en gemensam IKT-strategi som alla SKA arbeta utifrån och även en minimi-kompetensnivå kring integrerad IKT. Nätverkskrångel i början när alla skulle ut samtidigt, var ett halvår när det krånglade innan man lyckades möta behovet. Upplevdes som en bromskloss av personalen, men nu har man kommit vidare.
Kommunen har IKT-utvecklare på Skolkontoret och erbjuder en del gemensamma föreläsningar, mest inspiration. Dock inget nätverk för IKT-inspiratörer på skolor längre, vilket efterfrågas av de på skolorna.
Skolans satsning
Första steget var projektorer i alla klassrum. På Runbacka skolor har man valt att ha Mac i år 6-9, detta har nu utvecklats till år 4-9 (men det tog några år), för de yngre åren är det ipads (F-2 är de två barn på en ipad, år 3 är det 1:1). Det tog några år innan det var fullt utfört. Eleverna får låna en dator. Då det är ett leasingavtal har skade/försäkringsdiskussionen inte varit så svår. Om det är olycka eller sker på skolan, står skolan för det. Om det sker hemma eller oförsiktighet, då får föräldrarna stå för det. Har laddningsskåp på skolan för de som inte vill ta hem de. Läromedelsbudgeten ingår numera digitala läromedel. Måste vara medveten om att det kostar pengar i en uppstartsfas.
Valet av ipads och Mac handlade mest om att främja det kreativa arbetssättet och tänkandet. Miljön och verktygen för detta är bättre och mer användarvänligt än på PC och chromebooks. De är också lätta, erbjuder en stabil miljö, är tåliga. Väldigt nöjda med det fortfarande.
Att eleverna i de senare årskurserna har Mac istället för ipads handlar mest om de textmängder de faktiskt producerar, och även möjligheter att jobba med GAFE, film, bloggar och podcast, som är ännu bättre på Mac än Ipads. Man genomför nu provverksamhet med Chromebooks i de yngre åren. Parallellt testas också möjlighet att använda ipad + tangentbord och se i vilka åldrar det skulle passa.
Redan innan 1:1 hade skolan börjat arbeta med GAFE (Google Apps for Education) och det användandet utvecklades snabbt när 1:1 kom på plats. I GAFE ska allt vara öppet. I början av varje termins skriver föräldrar på om barnen får finnas på internet – publiceringsunderlag; foto, film, namn etc. All känslig information och myndighetsutövande sker i Infomentor.
Förskolan jobbar med ipads (F-appen för dokumentation). Gått från dokumentationsverktyg, men jobbar nu för att det ska bli ett mer pedagogiskt verktyg. Mellan 5-10 st ipads i gruppen + all personal.
IKT-pedagog: pendlat mellan heltid och att undervisa 4h. Bra att kunna vara med i klassrummet och delta både i planeringen och även i praktiken. Går ut och lära klassen samtidigt som läraren lär sig. VIKTIGT ATT DET ÄR EN PEDAGOG!
Finns även en dataadministratör/tekninker (60%) på skolan. Hen har hand om nätverk, försäkring, leasing, google-konton och underhåll.
Detta har prioriterats in det i budgeten och hänger i ihop med fördelen att vara en stor skola.
I kommunen i stort ser det väldigt olika ut på olika skolor, men alla har någon med IT-ansvar (från några timmar till en heltid).
IKT-pedagog på Runbacka skolor
IKT-pedagogen har som uppdrag att arbeta för IKT-strategin på skolan och för att alla ska utvecklas pedagogiskt, för ett integrerat IKT-användande. Det handlar om att stimluera de som vill vidare och stötta de som inte kan.
På individnivå upplevs datorn fortfarande på olika sätt för lärare, ångest för en del. stor glädje för en del. Flera lärare har uttryckt att de nu hittat tillbaka till sin arbetsglädje – mer kreativt och roligt igen.
En del fortbildning ordnar kommunen, tex olika föreläsare, mer inspiration. Men det största jobbet sker i vardagen på varje skola. Delvis kan lärare boka tid med IKT-pedagoger för gemensam planering av uppstart av arbetsområde, som sedan kan vara med i klassrummet under någon/några lektioner. Funkar även att IKT-pedagog kommer och går igenom något med klassen (elever och lärare ihop) och sedan får de jobba vidare utan honom. Teachmeets funkar jättebra. Mycket informellt lärande mellan lärare. IKT-pedagogen har fram tills nu lagt mest energi på de som vill utvecklas och som sedan får med sig de andra.
IKT-pedagogen ansvarar också för Juniorspridarna. Det är elever som är digitalt kompetenta och intresserade.
Det finns en juniospridare varje klass som träffas IKT-pedagogen varje månad. Juniorspridarna inspirerar och hjälper både elever och lärarna i klassrummen. Först fick eleverna ansöka, nu väljer mentor. Dock viktigt att se till att det är elever med hög kompetens inom IKT. Juniospridarna har bl.a. gjort en film kring Råd vid datoranvändande som finns på Youtube.
Förra våren var en vändpunkt. Nu räcker det inte längre med att man testar utifrån sin nivå som lärare. Nu utgår man från minima kompetensnivån i kommunen och nu blir det mer styrning (till skillnad från egen utveckling). Skolans skolutvecklingsggruppen (består av utvecklingsledare i alla arbetslag) har under tagit fram en digital kursplan. Den har man börjat arbeta med under hösten och den finns att hämta på skolan hemsida. Ett annat steg för hösten är digitala projekt – en digital uppgift. Varje lärare har fått välja ett arbetsområde där de måste göra något nytt och utmana sig själva digitalt, kopplat till kursplanen. Till hjälp har de varandra i styrda blandade gruppen (medvetet av ledning!). De träffades ett tillfälle i augusti för en första planering (teachmeet), sedan en träff under höstlovet för avstämning och tillslut en utvärderingsträff i december i form av Teachmeet. Man har också börjar genomföra kollegiala besök.
Tyvärr finns inget kommunnätverk längre för IKT-inspiratörer, vilket hade varit önskvärt, men å andra sidan har det vuxit fram ett informellt kollegialt lärande mellan skolor i kommunen, ett delande. Väldigt öppet mellan rektorer och mellan lärare, besök mellan skolor, dela dokument etc.
Vad ser ni vad gäller lärande? Ökat lärande, mer kreativa klassrum, ökad motivation. Både lärare och elever. De digitala verktygen är nu verkligen en integrerad del av undervisningen.
Här hittar ni Runbacka skolors hemsida.
Reflektioner
  • Otroligt viktigt med tydliga och höga förväntningar från nämnd om vad som gäller kring digitalisering: t.ex. IKT-strategi och minimi-kompetensnivå är exempel.
  • Lika viktigt med likvärdiga förutsättningar för skolor att uppnå dessa, från nämnden. De tekniska förutsättningarna ska vara samma för alla och förutsättningar för kompetenshöjning.
  • Stort pedagogisk friutrymme för rektorer/förskolechefer och förskol-/lärare vad gäller de pedagogiska verktygen, dvs även vilken typ av dator/lärplatta man vill använda.
  • De verktyg som används för myndighetsutövande administration får gärna vara samma i hela kommun för att främja likvärdighet för elever.
  • En struktur kring kompetensutveckling för integrering av IKT i undervisningen måste finnas på varje skola. Oavsett om det innebär att det finns en IKT-pedagog eller en mötesstruktur och lärande kultur där man gemensamt drar utvecklingen framåt.
  • Det tar lång tid att förändra en lärandekultur bland lärare på en skola, men går om man är envis och jobbar mot gemensamma mål.
  • Att rektor är kunnig och ledande i IKT-resan är oerhört viktigt, vilket stärker mig ytterligare i vår satsning på att åka med rektorer och förskolechefer till BETT i den här fasen av vår utveckling i Östersund.

Det ska blir oerhört spännande och utmanande att komma hem till Östersund med dessa erfarenheter som ett komplement till det vi tillsammans tagit med oss från BETT. Jag återkommer snart med vidare tankar och planer.

/Janna

Student agency – elevinflytande; elevengagemang

Nu ni, kommer nästa fråga.

Jag har hittat en nya favoritblogg som berör Helen TImperleys forskning i allmänhet; skolutveckling och utveckling av undervisning i synnerhet.

I morse började jag läsa ett inlägg som handlade om student agency. Och här märks det att engelska är mitt andraspråk. Eller hellre, ett främmande språk. Vad betyder det? Och vad har det för betydelse i utveckling av undervisningen? wordsalad

Efter att ha läst blogginlägget och klickat på några länkar kände jag att jag började få ett litet hum om vad det handlar om. Jag tänker elevengagemang. Elever som får äga sitt egna lärande; elever som använder varandra som resurser i sitt lärande, som får utveckla strategier som hjälper de att ge sig i kast med nya, okända utmaningar. Det handlar också om meta-kognition; det handlar om att kunna sätta sina egna lärandemål, gå i dialog med läroplanen och att kunna hänga i när lärandet blir utmanande:

 

Student agency refers to empowering students through curriculum approaches that; engage them, are respectful of and seek their opinions, give them opportunities to feel connected to school life, promote positive and caring relationships between all members of the school community, promote wellbeing and focus on the whole student, relate to real-life experiences, are safe and supportive.

Finns det något bra svenskt begrepp för detta? Vi har ju pratat länge i Sverige om elevinflytande – är det något liknande? Jag tycker dock att det här känns ”större”. Det känns lite som allt som bedömning för lärande, dvs formativ undervisning innebär.

Vad tänker du?

/Janna

PS. Ett vädigt intressant EDtalk/filmklipp finns i detta inlägg då student/learner agency vidarutvecklas!

 

Utredning kring lärandemiljön i skolan

Idag har Björklund tillsatt en utredning kring vår lärandemiljö i skolan.

Nej visst ja. Det var tydligen ordning och reda som behövde utredas.

Ordningsvakt

Jag tänker igen hur mycket vi säger och signalerar med de frågor vi ställer. Är det ordning och reda som behöver utredas? Varför är ordning och reda viktigt? Vad är det egentligen vill åt?

/Janna