Sommarskola – sommarlycka!

Idag tittade jag förbi på den sommarskola Barn- och utbildningsförvaltningen erbjuder. Vilken grej! Tårar i ögonen får jag när jag pratar med dessa engagerade lärare och elever som inte vill något annat än att fortsätta lära och utvecklas mot skolans mål, trots att de kanske ”borde” ligga i en hängmatta med en bok eller vandra på fjället.

I år erbjuds svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Eleverna fick ansöka om en plats och de som ville delta i två veckor prioriterades över de som sökte för en vecka. Fokus är också på årskurs 8. Eleverna som fått möjligghet att delta uttrycker stor glädje över att ha ”fått plats” och ”blivit antagen”. Över 60 elever var på plats och en handfull lärare. Förutom kompetenta och engagerade lärare i resp. ämnen, myllrade det också av äldre elever (gått ut nian eller från gymnasiet) som fått i sommarjobb att vara med och stötta i matematik. Lyckan i deras ögon gick inte heller att ta fel på.

I klassrummet där eleverna arbetade med svenska som andraspråk var det en febril aktivitet i blandade grupper. Väggarna, blädderblock och tavlan var täckt med ord och begrepp. Flertalet av dessa elever är nya i Östersund (och i Sverige) och hade därför i uppgift att ta reda på vad man kan göra i Östersund under sommaren. De hade brainstormat kring olika platser och aktiviteter man hade hört talas om. Nästa steg var att i grupper gå ut till dessa olika platser för att de reda på mer information: vad kostar det? vem kan delta? vad kan man göra där? osv. Innan grupperna gav sig iväg samlade man tillsammans ihop ord och begrepp man trodde sig behöva, skrev frågor tillsammans och tränade på att fråga. Väl ute hade de alla blivit väldigt väl bemötta och kom tillbaka med massor med nya information och kunskap som de sedan ska förmedla (på olika sätt) till sina kamtrater. Så härligt att se när skolan blir på riktigt!

När höstterminen startar ska vi träffas för att samla upp alla lärdomar från sommarskolan. Vad kan vi göra annorlunda i den ordinarie skolverksamheten, som de faktiskt lyckas med under sommarskolan?
Några framgångsfaktorer som lyftes fram spontant är:
– längre sammanhängande arbetspass (jobbar hela förmiddagen/dagen med samma grupp/lärare/område)
– nya konstellationer av elever (inga roller, hierarkier etc)

Ser fram emot att gräva vidare i detta tillsammans i höst.

Tack till lärarna jag träffade: Britta Christensson, Sandra Göransson, Tove Johansson, Maud Nilsson (som alla jobbar på Parkskolan i vanliga fall) samt elevassistent Clayton Carpenter. På plats finns också en studiehandledare i arabiska (som jag tyvärr inte träffade) samt rektor Anne Karlstedt som ansvarar för hela organisationen. 

ostersund_sommar

/Janna

Growth mindset i våra skolor

Aldrig har väl skola, lärare och undervisning varit så mycket i fokus som nu. I sociala medier är debatten glödhet. Det pratas oerhört mycket om betyg och bedömning, som om det vore skolans huvuduppdrag. Samtidigt presenteras larmrapporter om att barn och elever är väldigt stressade över och under sin skolgång (t.ex. Rädda barnen 2014).

Hur kommer vi bort från den här stressen? Vad gör det med våra barn att deras kunskaper och förmågor blir betygsatta och bedömda? Hur kan vi får våra barn att se sig själva som växande och lärande människor, trots att de blir jämförda med varandra? Går det?

Jag har under de senaste åren tagit del av Carol Dwecks forskning kring olika mindsets. Det här är något jag tycker behöver diskuteras i varje förskola och skola i hela Sverige. Vilken typ av mindset står jag för som lärare/barnskötare/rektor? Vilket mindset främjar vi på vår förskola/skola genom sättet vi arbetar och pratar med våra barn?

Ett mindset skulle kunna översättas till förhållningssätt, tankesätt eller synsätt. Carol Dweck pratar om två olika sorters mindset: fixed mindset och growth mindset. Dessa två olika förhållningssätt innebär olika sätt att se på intelligens, på talang, på lärande och på hur man tar sig an utmaningar och problem.

Fixed mindset innebär att man ser intelligens som något fast, ramen för hur mycket man kan utvecklas är låst. Growth mindset innebär att man ser på intelligens som något rörligt (växande); genom träning och arbete kan man utveckla förmågor och bli bättre.

mindset_dweck

Carol Dweck beskriver skillnaden såhär:

In a fixed mindset, people believe their basic qualities, like their intelligence or talent, are simply fixed traits. They spend their time documenting their intelligence or talent instead of developing them. They also believe that talent alone creates success—without effort. They’re wrong.

In a growth mindset, people believe that their most basic abilities can be developed through dedication and hard work—brains and talent are just the starting point. This view creates a love of learning and a resilience that is essential for great accomplishment. Virtually all great people have had these qualities.

Källa: http://mindsetonline.com/whatisit/about/

Carol Dwecks forskning visar att det är den återkoppling barn får som styr vilket typ av mindset de utvecklar. Det gäller så väl hemma som i skolan. Får barn återkoppling i form av personlig beröm som Vad duktig du är!, Du är så smart! så skapar och befäster det en fixed mindset. Det gör i sin tur att barn vid utmaningar inte vågar göra fel, ta risker och därigenom missar möjligheter till lärande.

Om barn istället får återkoppling som fokuserar på och synliggör hur hårt de har jobbat, vilken ansträngning de gjort och vilket resultat ansträngning gett, så tycks barnen utveckla en growth mindset. Barnen upplever då att intelligens är något man kan utveckla genom träning och att lärande sker genom hårt arbete: att göra misstag är viktigt och självklart – det är då lärande sker.

Carol Dweck menar också att då vi nu har förstått kopplingen mellan hur dessa mindsets ser hur, hur de skapas och vad de får för konsekvenser, så har vi också makten att förändra detta. Det är aldrig försent att börja bidra till ett growth mindset hos våra barn.

I sin forskning har hon därför följt grupper av elever där man börjat undervisa om mindset och vad det innebär. Det handlar helt enkelt om att i första hand uppmärksamma eleverna på att olika mindset finns och vad de står för, i andra hand hur de själva och tillsammans kan påverka och förändra sitt eget mindset. I studierna ser man positiva resultat kopplat till motivation, måluppfyllelse och

I den första filmen ger Carol Dweck en kort bakgrundsbild till de olika mindset:en, vad de innebär för barns förhållningssätt till misslyckanden och utmaningar samt vilka resultat de sett i sin forskning på skolor där man försökt utveckla ett growth mindset.

Filmen nedan ger en längre och mer djupgående insikt i hur man kan undervisa om growth mindset i skolan:

Så, hur jobbar ni med detta på era förskolor och skolor? Hur skulle vi kunna göra?

Tillägg: I april 2015 släpps Carol Dweck bok på svenska, Mindset: du blir vad du tänker. Kolla här!

/Janna

Student agency – elevinflytande; elevengagemang

Nu ni, kommer nästa fråga.

Jag har hittat en nya favoritblogg som berör Helen TImperleys forskning i allmänhet; skolutveckling och utveckling av undervisning i synnerhet.

I morse började jag läsa ett inlägg som handlade om student agency. Och här märks det att engelska är mitt andraspråk. Eller hellre, ett främmande språk. Vad betyder det? Och vad har det för betydelse i utveckling av undervisningen? wordsalad

Efter att ha läst blogginlägget och klickat på några länkar kände jag att jag började få ett litet hum om vad det handlar om. Jag tänker elevengagemang. Elever som får äga sitt egna lärande; elever som använder varandra som resurser i sitt lärande, som får utveckla strategier som hjälper de att ge sig i kast med nya, okända utmaningar. Det handlar också om meta-kognition; det handlar om att kunna sätta sina egna lärandemål, gå i dialog med läroplanen och att kunna hänga i när lärandet blir utmanande:

 

Student agency refers to empowering students through curriculum approaches that; engage them, are respectful of and seek their opinions, give them opportunities to feel connected to school life, promote positive and caring relationships between all members of the school community, promote wellbeing and focus on the whole student, relate to real-life experiences, are safe and supportive.

Finns det något bra svenskt begrepp för detta? Vi har ju pratat länge i Sverige om elevinflytande – är det något liknande? Jag tycker dock att det här känns ”större”. Det känns lite som allt som bedömning för lärande, dvs formativ undervisning innebär.

Vad tänker du?

/Janna

PS. Ett vädigt intressant EDtalk/filmklipp finns i detta inlägg då student/learner agency vidarutvecklas!