Teach Like a Champion, del 3 – Structuring and Delivering Your Lessons

Kapitel 3 i boken Teach Like a Champion handlar om att strukturera och genomföra dina lektioner och vilka tekniker du kan använda dig av i den processen.

Structuring and Delivering Your Lessons – att strukturera och genomföra dina lektioner

Grundtanke: Lektionen är en planerad process som under passets gång gradvis lämnar över mer och mer ansvar från lärare till elev. 

Doug Lemov beskriver de olika teknikerna som del i en naturlig progression under lektioner som han kallar för I/We/You – jag/vi/duNi som är bekanta med cirkelmodellen (här kan du se ett exempel på cirkelmodellen av Anna Kaya) känner igen en hel del här ifrån. Det innebär att läraren inleder med att modella och ge viktig information (jag) om vad eleverna ska lärare sig, så konkret och tydligt som möjligt. Nästa steg är att eleverna tillsammans med dig och med varandra under stöttande former mer och mer får träna på vissa moment (vi) för att tillslut få flera möjligheter att öva att göra arbete på egen hand, med olika mängd stöttning (du) beroende på behov. Det kan låta självklart, men alltför ofta släpps elever iväg för ”eget arbete” utan den tillräckliga stöttningen, med de redskap de behöver för att kunna gå vidare på egen hand.

Författaren har identifierat tre tekniker som stärker jag-delen:  The Hook, Name the Steps, Board =Paper och Circulate) , tre tekniker som stärker vi-delen: Break It Down, Ratio, Check for Understanding och slutligen tre tekniker för du-delen: At Bats, Exit Ticket och Take a Stand). 

I det här inlägget går jag igenom teknikerna för jag-delen.

12. The Hook – lockbetet (kroken) 

Grundtanke: ”Lockebetet” är ett kort moment som fångar elevernas engagemang och intresse för ämnet/materialet ni ska ta er an. Det är momentet som bäddar för att eleverna har en ingång och motivation till djupare inlärning. Det är kort, det leder vidare in i ämnet, det är energigivande och positivt. m

”Lockbetet” kan handla om en kort berättelse, en bild, en gåta, ett musikstycke – något som får eleverna att vakna till liv, väcker deras nyfikenhet och viljan att veta mer. Det kan vara tio sekunder eller fem minuter. Du kanske inte behöver ett ”lockbete” på varje lektion, det kan räcka med ett när du introducerar något nytt som ni sedan kan bygga några lektionspass på.

Några exempel på ”lockbeten” är:

  • En berättelse: Berätta en kort anekdot, händelse eller berättelse som leder rakt in i ämnen. En spännande ”mattesaga” kan till exempel leda till att eleverna blir presenterade med ett matematisk problem som lektionen sedan ska handla om.
  • En liknelse: Hjälp eleverna att se kopplingen till vardagslivet genom att måla upp en relevant liknelse där ämnet för lektionen finns med i en vardagssituation för dem.
  • Rekvisita: Underskatta inte användandet av rekvisita: en spåkula när ni jobbar med lässtrategin att förutsäga och låt eleverna gissa vad ni ska använda den till, en jacka som en karaktär i boken ni läser har på sig ”Vem tror ni har på sig den?”. Klä ut dig till en historisk karaktär och låt eleverna gissa från när och vad.
  • Media: En bild, ett kort filmklipp, ett musikstycke kan vara ett bra och förstärkande ”lockbete” om de planeras ordentligt så det inte stjäl fokus från ämnet, utan leder IN i ämnet.
  • Höj status: Beskriv något fantastiskt! Presentera en elevs arbete, berätta om ”den bästa författaren någonsin” eller om nyheten som fick dig att tappa andan och hela familjen att storgråta när ni såg den.
  • Ge en utmaning: ge eleverna en utmanande uppgift/gåta/problem som hänger ihop med ämnet och låt dem försöka lösa den. Om du inte kan komma på något rekommenderas teknik 24 Pepper som beskrivs i kapitel 4 (nästa inlägg).

13. Name the Steps – synliggör stegen

Grundtanke: För den som redan behärskar något, är det ibland svårt att förstå exakt vad det är som nybörjaren inte greppar än. När man redan ser helheten kan det vara svårt att se detaljerna som faktiskt utgör helheten. Men just denna förmåga är något som utmärker en duktig lärare; förmågan att kunna synliggöra de steg som krävs för att nå dit någon annan är på väg, att kunna synliggöra processen. steg

Att kunna göra detta kräver så ledes mer än av en lärare än att man själv behärskar det som ska utvecklas. Det är t.ex. inget som säger att Zlatan skulle bli en bra fotbollstränare bara för att han är en ”gud” på planen. Medan Pia Sundhage tycks vara någon som har både och. Det är en av skillnaderna mellan en matematiker och en matematiklärare.

  1. Identifiera stegen: första steget är att som lärare själv identifiera vilka steg just den här processen innehåller. Om eleverna ska utveckla förmågan att kommunicera genom att hålla ett tal, vilka olika delar behöver eleven stegvis gå igenom och behärska för att kunna genomföra ett slagfärdigt tal. Att synliggöra dessa för eleven i undervisningen blir en form av stöttning (scaffolding). Ofta handlar det om att skapa en stödstruktur som går att använda i för liknande utmaningar/lärprocesser i framtiden.
  2. Gör stegen minnesvärda: Ge varje steg ett namn, bädda in dem i en historia, låt första bokstaven i varje steg bilda ett ord, ge dem bilder kopplat till varje steg – allt för att främja att stegen blir lätta att komma ihåg. Prata om dem ofta, upprepa, upprepa, återkoppla och upprepa!
  3. Bygg upp stegen: Du kan också använda eleverna i processen att bygga upp stegen tillsammans. Låt eleverna få möta olika exempel av olika tal (exemplet ovan) och under nästa lektion kan ni tillsammans stegvis försöka bryta ner och synliggöra de gemensamma stegen som finns i processen att skapa ett tal.
  4. Hantera två parallella processer: Som lärare handlar det ofta om att leda eleverna genom två olika processer samtidigt. Det ena handlar att leda eleverna genom den process de är i just nu och om att kunna synliggöra dessa steg. Den andra är något av en metaprocess som handlar om att hjälpa eleverna att se hur dessa steg kan översättas till att bli något generaliserbart; något som kanske går att använda när de möter nya problem och utmaningar.

14.  Board = Paper – Tavla = anteckning

Grundtanke: Den här tekniken handlar om att eleverna lika mycket som att de behöver lära sig ett innehåll eller träna på en förmåga, också behöver träna på att vara studenter, dvs att vara lärande. Eleverna behöver träna på olika strategier för att minnas det som läraren går i genom, där en av dessa kan vara att skriva av det läraren skrivit på tavlan. Ju mer eleverna har tränat på detta, desto mer kan de få välja själva i vilken form och när de behöver göra något för att minnas. 

Den här tekniken har jag valt att översätta lite annorlunda på svenska, utifrån att jag faktiskt ser det som att vi har kommit steget längre nu (i Sverige eller på de åren som gått sedan boken skrevs?) i bemärkelsen att vi i dagens skola inte alltid använder just papper för att föra anteckningar. Många elever skriver idag anteckningar/gör tankekartor i en dator eller på en lärplatta. En del fotograferar lärarens anteckningar. En del jobbar med bilder och olika program/appar för det.

Det viktigaste är väl trots allt att komma ihåg grundtanken med tekniken – att eleverna behöver träna på strategier för att lära och att minnas, gärna prova olika sätt och att få reflektera över dessa tillsammans.

15. Circulate – cirkulera

Grundtanke: En viktig dela av jag-delen som Doug Lemov beskriver är att läraren tar kommandot över lektionen och klassrummet. En teknik för att göra just detta är att rent fysiskt röra sig runt i klassrummet, att cirkulera. Detta signalerar till eleverna att du äger hela rummet, inte bara det som pågår längst framme vid tavlan. Men det är inte bara den fysiska närvaron i olika delar av rummet utan vad du gör av den. 

  1. Break the plane: Doug Lemov beskriver klassrummet som ett flygplan, där fören är tavlan och vingarna går ut och delar av den delen av klassrummet där läraren oftast befinner sig och den delen där eleverna är placerade. En del lärare stannar en hel lektion i sin del av planet, men Lemov menar att gemensam för de skickliga lärare han observerat är att de redan tidigt under lektionen (helst inom de första 5 minuterna) rör sig förbi vingarna, ut i alla delar av flygplanet, dvs they break the plane. Det visar bl.a. att du som lärare alltid rör dig i ditt klassrum som en del av lektionen, inte bara för att korrigera någon elev som stör eller någon som tappat fokus.
  2. Ha full tillgång till hela rummet: Rummet måste vara möblerat så att du ha fri rörelsemöjlighet och tillgång till alla delar av rummet och framför allt alla elever. Du måste kunna röra dig till och från elever utan att behöva avbryta undervisningen. Eleverna läser snabbt av om det finns ett ”lärar-fritt”-utrymme.
  3. Involvera dig medan du cirkulerar: Rör dig inte passivt runt i klassrummet utan använd möjligheten att involvera dig med eleverna på olika sätt. Det kan handla om en hand på axeln, en kort positiv återkoppling om vad du ser i anteckningarna etc. Små gester och aktiviteter som gör att eleverna känner att ser, hör och är involverade i det som pågår.
  4. Rör dig systematiskt: Ha en tanke med hur du rör dig utan att för den delen implicit peka ut vissa elever. Om du medvetet går till Anna varje gång du ber alla elever att titta och lyssna på dig, kommer Anna ganska snart känna sig provocerad och utpekad istället för stöttad. Systematik betyder heller inte förutsägbart. Gå inte samma runda varje gång.
  5. Välj din position: Var medveten om hur du ser klassen medan du rör dig runt. Försök röra dig så att du hela tiden ser så mycket av klassrummet och intreraktionen som möjligt. Vad händer om du ställer dig längst ner i klassrummet under en diskussion, ser du andra saker då?

I nästa inlägg fortsätter jag berätta om teknikerna som stärker vi- och du-delen av lektionen!

/Janna

 

 

 

 

 

Growth mindset i våra skolor

Aldrig har väl skola, lärare och undervisning varit så mycket i fokus som nu. I sociala medier är debatten glödhet. Det pratas oerhört mycket om betyg och bedömning, som om det vore skolans huvuduppdrag. Samtidigt presenteras larmrapporter om att barn och elever är väldigt stressade över och under sin skolgång (t.ex. Rädda barnen 2014).

Hur kommer vi bort från den här stressen? Vad gör det med våra barn att deras kunskaper och förmågor blir betygsatta och bedömda? Hur kan vi får våra barn att se sig själva som växande och lärande människor, trots att de blir jämförda med varandra? Går det?

Jag har under de senaste åren tagit del av Carol Dwecks forskning kring olika mindsets. Det här är något jag tycker behöver diskuteras i varje förskola och skola i hela Sverige. Vilken typ av mindset står jag för som lärare/barnskötare/rektor? Vilket mindset främjar vi på vår förskola/skola genom sättet vi arbetar och pratar med våra barn?

Ett mindset skulle kunna översättas till förhållningssätt, tankesätt eller synsätt. Carol Dweck pratar om två olika sorters mindset: fixed mindset och growth mindset. Dessa två olika förhållningssätt innebär olika sätt att se på intelligens, på talang, på lärande och på hur man tar sig an utmaningar och problem.

Fixed mindset innebär att man ser intelligens som något fast, ramen för hur mycket man kan utvecklas är låst. Growth mindset innebär att man ser på intelligens som något rörligt (växande); genom träning och arbete kan man utveckla förmågor och bli bättre.

mindset_dweck

Carol Dweck beskriver skillnaden såhär:

In a fixed mindset, people believe their basic qualities, like their intelligence or talent, are simply fixed traits. They spend their time documenting their intelligence or talent instead of developing them. They also believe that talent alone creates success—without effort. They’re wrong.

In a growth mindset, people believe that their most basic abilities can be developed through dedication and hard work—brains and talent are just the starting point. This view creates a love of learning and a resilience that is essential for great accomplishment. Virtually all great people have had these qualities.

Källa: http://mindsetonline.com/whatisit/about/

Carol Dwecks forskning visar att det är den återkoppling barn får som styr vilket typ av mindset de utvecklar. Det gäller så väl hemma som i skolan. Får barn återkoppling i form av personlig beröm som Vad duktig du är!, Du är så smart! så skapar och befäster det en fixed mindset. Det gör i sin tur att barn vid utmaningar inte vågar göra fel, ta risker och därigenom missar möjligheter till lärande.

Om barn istället får återkoppling som fokuserar på och synliggör hur hårt de har jobbat, vilken ansträngning de gjort och vilket resultat ansträngning gett, så tycks barnen utveckla en growth mindset. Barnen upplever då att intelligens är något man kan utveckla genom träning och att lärande sker genom hårt arbete: att göra misstag är viktigt och självklart – det är då lärande sker.

Carol Dweck menar också att då vi nu har förstått kopplingen mellan hur dessa mindsets ser hur, hur de skapas och vad de får för konsekvenser, så har vi också makten att förändra detta. Det är aldrig försent att börja bidra till ett growth mindset hos våra barn.

I sin forskning har hon därför följt grupper av elever där man börjat undervisa om mindset och vad det innebär. Det handlar helt enkelt om att i första hand uppmärksamma eleverna på att olika mindset finns och vad de står för, i andra hand hur de själva och tillsammans kan påverka och förändra sitt eget mindset. I studierna ser man positiva resultat kopplat till motivation, måluppfyllelse och

I den första filmen ger Carol Dweck en kort bakgrundsbild till de olika mindset:en, vad de innebär för barns förhållningssätt till misslyckanden och utmaningar samt vilka resultat de sett i sin forskning på skolor där man försökt utveckla ett growth mindset.

Filmen nedan ger en längre och mer djupgående insikt i hur man kan undervisa om growth mindset i skolan:

Så, hur jobbar ni med detta på era förskolor och skolor? Hur skulle vi kunna göra?

Tillägg: I april 2015 släpps Carol Dweck bok på svenska, Mindset: du blir vad du tänker. Kolla här!

/Janna

Lärande besök om digitalisering

 Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersund står inför samma spännande utmaning som alla andra kommuner i Sverige när det gäller digitaliseringen av skolan. Många kommuner har kommit längre än oss i den processen och i kollegialt lärande-anda försöker vi lära av några av dessa.
En konsekvens av den utvecklingsresa kommunen gjorde till BETT i London (ska skriva mer om den så fort jag hinner!) och det nätverkande som skedde där, är att vi fick kontakt med Sollentuna kommun. Vi träffade politiker, folk från Skolkontoret, rektorer, IKT-pedagoger och lärare. De samtal vi hade där gjorde oss nyfikna på hur deras process sett ut och vad vi kan lära av det. Nedan följer en beskrivning av det besök vi gjorde på Runbacka skolor och några av de reflektioner vi tar med oss hem. Besök gjordes under en förmiddag och vi fick träffa rektor och IKT-pedagog (även undervisande lärare) samt ekonomichef på Skolkontoret i Sollentuna.
Skolan
F-9 skola, funnits i 25 år. alla i samma byggnad. Lågt hus som går ut i ”flyglar” med ett arbetslag i varje. 570 elever. 26 barn på förskolan (2 avdelningar med 3 fsklärare, 2 barnskötare). Förskoleklass kommer från flera håll. 28 elever i varje klass från fskklass till år 9, tvåparallelligt. Ledningen består av en rektor och 2 biträdande (en för förskola, f-3 och en för 4-9). + en specialskola med 10 placeringar. Blandar om klasserna i åk 4 och åk 7.
Kommunens satsning 
Politiker åkte till Maine och kom hem med tanke om 1:1 som drogs igång år 2010. Det var varit och är en lång resa. Utgångspunkten var att alla skolor skulle in i det. . Från nämnden kom extra pengar under de första åren för fortbildning och investeringar, men skolorna har fått stort pedagogiskt friutrymme. Vissa skolor valde att börja 6-9 andra började med yngre åren. Vissa skolor valde iPads, vissa Mac, vissa Chromebooks. PC finns nästan inte längre i kommunen. Det fanns en IKT-grupp centralt då som bestod av en pedagog från varje skola,sk. ”IKT-inspiratörer”. Dessa fick då fortbildning och hade som uppdrag att arbeta vidare för detta på sina resp skolor. Skapat en gemensam IKT-strategi som alla SKA arbeta utifrån och även en minimi-kompetensnivå kring integrerad IKT. Nätverkskrångel i början när alla skulle ut samtidigt, var ett halvår när det krånglade innan man lyckades möta behovet. Upplevdes som en bromskloss av personalen, men nu har man kommit vidare.
Kommunen har IKT-utvecklare på Skolkontoret och erbjuder en del gemensamma föreläsningar, mest inspiration. Dock inget nätverk för IKT-inspiratörer på skolor längre, vilket efterfrågas av de på skolorna.
Skolans satsning
Första steget var projektorer i alla klassrum. På Runbacka skolor har man valt att ha Mac i år 6-9, detta har nu utvecklats till år 4-9 (men det tog några år), för de yngre åren är det ipads (F-2 är de två barn på en ipad, år 3 är det 1:1). Det tog några år innan det var fullt utfört. Eleverna får låna en dator. Då det är ett leasingavtal har skade/försäkringsdiskussionen inte varit så svår. Om det är olycka eller sker på skolan, står skolan för det. Om det sker hemma eller oförsiktighet, då får föräldrarna stå för det. Har laddningsskåp på skolan för de som inte vill ta hem de. Läromedelsbudgeten ingår numera digitala läromedel. Måste vara medveten om att det kostar pengar i en uppstartsfas.
Valet av ipads och Mac handlade mest om att främja det kreativa arbetssättet och tänkandet. Miljön och verktygen för detta är bättre och mer användarvänligt än på PC och chromebooks. De är också lätta, erbjuder en stabil miljö, är tåliga. Väldigt nöjda med det fortfarande.
Att eleverna i de senare årskurserna har Mac istället för ipads handlar mest om de textmängder de faktiskt producerar, och även möjligheter att jobba med GAFE, film, bloggar och podcast, som är ännu bättre på Mac än Ipads. Man genomför nu provverksamhet med Chromebooks i de yngre åren. Parallellt testas också möjlighet att använda ipad + tangentbord och se i vilka åldrar det skulle passa.
Redan innan 1:1 hade skolan börjat arbeta med GAFE (Google Apps for Education) och det användandet utvecklades snabbt när 1:1 kom på plats. I GAFE ska allt vara öppet. I början av varje termins skriver föräldrar på om barnen får finnas på internet – publiceringsunderlag; foto, film, namn etc. All känslig information och myndighetsutövande sker i Infomentor.
Förskolan jobbar med ipads (F-appen för dokumentation). Gått från dokumentationsverktyg, men jobbar nu för att det ska bli ett mer pedagogiskt verktyg. Mellan 5-10 st ipads i gruppen + all personal.
IKT-pedagog: pendlat mellan heltid och att undervisa 4h. Bra att kunna vara med i klassrummet och delta både i planeringen och även i praktiken. Går ut och lära klassen samtidigt som läraren lär sig. VIKTIGT ATT DET ÄR EN PEDAGOG!
Finns även en dataadministratör/tekninker (60%) på skolan. Hen har hand om nätverk, försäkring, leasing, google-konton och underhåll.
Detta har prioriterats in det i budgeten och hänger i ihop med fördelen att vara en stor skola.
I kommunen i stort ser det väldigt olika ut på olika skolor, men alla har någon med IT-ansvar (från några timmar till en heltid).
IKT-pedagog på Runbacka skolor
IKT-pedagogen har som uppdrag att arbeta för IKT-strategin på skolan och för att alla ska utvecklas pedagogiskt, för ett integrerat IKT-användande. Det handlar om att stimluera de som vill vidare och stötta de som inte kan.
På individnivå upplevs datorn fortfarande på olika sätt för lärare, ångest för en del. stor glädje för en del. Flera lärare har uttryckt att de nu hittat tillbaka till sin arbetsglädje – mer kreativt och roligt igen.
En del fortbildning ordnar kommunen, tex olika föreläsare, mer inspiration. Men det största jobbet sker i vardagen på varje skola. Delvis kan lärare boka tid med IKT-pedagoger för gemensam planering av uppstart av arbetsområde, som sedan kan vara med i klassrummet under någon/några lektioner. Funkar även att IKT-pedagog kommer och går igenom något med klassen (elever och lärare ihop) och sedan får de jobba vidare utan honom. Teachmeets funkar jättebra. Mycket informellt lärande mellan lärare. IKT-pedagogen har fram tills nu lagt mest energi på de som vill utvecklas och som sedan får med sig de andra.
IKT-pedagogen ansvarar också för Juniorspridarna. Det är elever som är digitalt kompetenta och intresserade.
Det finns en juniospridare varje klass som träffas IKT-pedagogen varje månad. Juniorspridarna inspirerar och hjälper både elever och lärarna i klassrummen. Först fick eleverna ansöka, nu väljer mentor. Dock viktigt att se till att det är elever med hög kompetens inom IKT. Juniospridarna har bl.a. gjort en film kring Råd vid datoranvändande som finns på Youtube.
Förra våren var en vändpunkt. Nu räcker det inte längre med att man testar utifrån sin nivå som lärare. Nu utgår man från minima kompetensnivån i kommunen och nu blir det mer styrning (till skillnad från egen utveckling). Skolans skolutvecklingsggruppen (består av utvecklingsledare i alla arbetslag) har under tagit fram en digital kursplan. Den har man börjat arbeta med under hösten och den finns att hämta på skolan hemsida. Ett annat steg för hösten är digitala projekt – en digital uppgift. Varje lärare har fått välja ett arbetsområde där de måste göra något nytt och utmana sig själva digitalt, kopplat till kursplanen. Till hjälp har de varandra i styrda blandade gruppen (medvetet av ledning!). De träffades ett tillfälle i augusti för en första planering (teachmeet), sedan en träff under höstlovet för avstämning och tillslut en utvärderingsträff i december i form av Teachmeet. Man har också börjar genomföra kollegiala besök.
Tyvärr finns inget kommunnätverk längre för IKT-inspiratörer, vilket hade varit önskvärt, men å andra sidan har det vuxit fram ett informellt kollegialt lärande mellan skolor i kommunen, ett delande. Väldigt öppet mellan rektorer och mellan lärare, besök mellan skolor, dela dokument etc.
Vad ser ni vad gäller lärande? Ökat lärande, mer kreativa klassrum, ökad motivation. Både lärare och elever. De digitala verktygen är nu verkligen en integrerad del av undervisningen.
Här hittar ni Runbacka skolors hemsida.
Reflektioner
  • Otroligt viktigt med tydliga och höga förväntningar från nämnd om vad som gäller kring digitalisering: t.ex. IKT-strategi och minimi-kompetensnivå är exempel.
  • Lika viktigt med likvärdiga förutsättningar för skolor att uppnå dessa, från nämnden. De tekniska förutsättningarna ska vara samma för alla och förutsättningar för kompetenshöjning.
  • Stort pedagogisk friutrymme för rektorer/förskolechefer och förskol-/lärare vad gäller de pedagogiska verktygen, dvs även vilken typ av dator/lärplatta man vill använda.
  • De verktyg som används för myndighetsutövande administration får gärna vara samma i hela kommun för att främja likvärdighet för elever.
  • En struktur kring kompetensutveckling för integrering av IKT i undervisningen måste finnas på varje skola. Oavsett om det innebär att det finns en IKT-pedagog eller en mötesstruktur och lärande kultur där man gemensamt drar utvecklingen framåt.
  • Det tar lång tid att förändra en lärandekultur bland lärare på en skola, men går om man är envis och jobbar mot gemensamma mål.
  • Att rektor är kunnig och ledande i IKT-resan är oerhört viktigt, vilket stärker mig ytterligare i vår satsning på att åka med rektorer och förskolechefer till BETT i den här fasen av vår utveckling i Östersund.

Det ska blir oerhört spännande och utmanande att komma hem till Östersund med dessa erfarenheter som ett komplement till det vi tillsammans tagit med oss från BETT. Jag återkommer snart med vidare tankar och planer.

/Janna

Teach Like a Champion, del 2 – Planning That Ensures Academic Achievement

Det här inlägget handlar om Kapitel 2 i boken Teach Like a Champion. Om du har missat introduktionen och kapitel 1, klickar du på respektive ord. Kapitlen behöver inte läsas i ordning.

När ni läser den här delen får ni ha i åtanke att boken är skriven utifrån den amerikanska motsvarighet till läroplanen och kursplanerna. Jag var först tveksam till om det skulle gå att överföra, men på det stora hela tycker jag ändå att det fungerar bra.

Ni som är insatta i Dylan Wiliam och formativ undervisning kommer att känna igen en hel del!

Planning that Ensures Academic Achievement – Att planera för att försäkra att dina elever lyckas akademiskt

Kapitel 2 handlar om hur du som lärare ska planera och förarbeta för att försäkra dig om att dina elever ska lyckas. Det handlar alltså om tekniker som du ska utföra INNAN du kliver in i klassrummet, men de är minst lika avgörande för hur lektionen blir och dina elever klarar sig.

6. Begin with the end – börja med slutet

Grundtanke: Börja din planering med att besluta vad dina elever ska kunna/veta/behärska i slutet av en period. Utifrån det planerar du får lektionsmål, hur du ska se att de lärt sig rätt saker och vilka aktiviteter som ska leda dit. 256px-Little_Gray_Mouse_-_The_End_(67) (1)

Alldeles för ofta börjar en lärares planering i frågan ”vad ska jag göra i morgon?”. Det är att börja i fel ände. ”Vad ska mina elever kunna och behärska i slutet av den här perioden?” är i stället en bättre fråga att starta din planering med. Hur lång perioden är beror självklart på vad ditt mål för eleverna är.

När du satt ett periodmål är nästa steg att bryta mer det i lektionsmålsättningar som tillsammans leder fram till periodmålet. Den ena lektionsmålsättningen bygger naturligtvis på den andra, varför det blir oehört viktigt för dig att ha koll på om dina elever nått till just den lektionens målsättning. Annars kan du inte gå vidare till nästa. Nästa steg i planeringen är att besluta HUR du ska kunna se och veta om dina elever nått lektionens målsättning, dvs planera hur du ska bedöma detta så att du kan anpassa din fortsatta undervisning efter vad du ser hos dina elever. När du planerat detta kan du börja fundera över vilka aktiviteter du och dina elever ska genomföra för att kunna nå lektionens målsättning.

Så här ser det alltså ut:

  1. Börja med periodplanering för att gå vidare till lektionsplanering
  2. Formulera en fungerande målsättning för lektionen (se teknik 7 för hur du gör det!)
  3. Besluta hur du vill följa upp hur effektiv din undervisning har varit för att eleverna ska nå målet
  4. Besluta vilka aktiviteter du och eleverna ska genomföra för att nå målsättningen

7. 4 Ms – de fyra kriterierna för ett bra lektionsmål

Grundtanke: en bra målsättning för en lektion ska vara hanterbar (manageable), mätbar (measurable), gjord först (made first), och det eleverna behöver mest (most important)

Det är inte helt lätt att formulera lektionsmålsättning. Det är lätt att istället beskriva en aktivitet, tex. eleverna ska ha läst kap 1 i … eller att det är för stort för att nå inom den givna tidsramen. Tidigare har jag arbetat med sk SMARTA mål (S=specifikt M=mätbart A=attraktivt R=realistiskt T=tidsbegränsat A=angeläget) och jag tycker det sammanfaller väl. Här använder de engelska ord som börjar på M. I översättning blir det inte lika bra och lätt för minnet så ni kan ju välja hur ni vill göra!

  1. Manageable – hanterbart, realistiskt: målsättningen för lektionen måste vara både anpassat till hur lång lektionen är (tidsbundet) men också att det är realistiskt för eleverna att nå det utifrån deras nuläge. Här kommer vi tillbaka till hur viktigt det är att du vet vad elever kan sedan tidigare och var de har sin utgångspunkt. Lärde de sig det de skulle förra lektionen? Om det är första lektionen, vet jag vad de kan sedan tidigare?
  2. Measurable – mätbart: ett mätbart mål är formulerat så att både du och eleverna kan kolla av hur det har gått i slutet av lektionen/momentet. Då behöver du också fundera igenom HUR du ska kolla av det, t. ex. genom att använda sk exit tickets (som är teknik 20 i boken och kommer i kapitel 3 om hur du strukturerar och utför dina lektioner).
  3. Made first – det första du gör: lektionsmålsättningen ska alltid sättas och formuleras INNAN du väljer vilka aktiviteter du och eleverna ska genomföra under lektionen. Det är lektionsmålet som styr valet av aktiviteter, inte tvärtom.
  4. Most important – det viktigaste, angeläget: målsättningen måste också vara viktigt och angeläget för att dina elever ska lyckas akademiskt. Vad är mest relevant för dina elever att lära sig just nu för att de ska lyckas på lång sikt?

8. Post it – synliggör det

Grundtanke: När smålsättningen för lektionen är klart, synliggör det i klassrummet 

Sätt upp eller synliggör målsättningen för lektionen på valfritt sätt i klassrummet så att eleverna, besökare och du kan se det tydligt. Helst på samma plats varje dag. Se också till att levandegöra den genom att rikta deras uppmärksamhet dit, låta dem diskutera, utvärdera etc.

9. Shortest past – den kortaste vägen

Grundtanke: det finns alltid många olika vägar till ett mål. Välj den kortaste och mest effektiva vägen för just dina elever. 

Ibland är det svårt att veta vilka aktiviteter man ska välja för att eleverna ska uppnå lektionsmålsättningen, det finns ofta många vägar. Ska man välja det roligaste? Är variation viktigt? Det viktigaste är att du gör en analys utifrån din elevgrupp och försöker avgöra hur just den gruppen elever (och individerna i gruppen självklart) kan ta sig till målet på bästa sätt.

10. Double plan – dubbla planer

Grundtanke: det är lika viktigt att planera vad ELEVERNA ska göra under lektionen som det är att planera vad du som LÄRARE ska göra och säga under lektionen.

När du planerar din lektion måste ta aktivt tänka i två banor – den ena gäller dig: vad du som lärare ska säga och göra, den andra gäller dina elever: vad ska de göra i olika moment av lektionen. Att försöka se lektionen ur dina elevers perspektiv är avgörande. Du kan använda vad författaren kallar en T-chart (ett T-diagram – se bild), IMG_7744
där den ena spalten innehåller vad du som lärare gör och den andra vad eleverna gör samtidigt. Detta gör det också lättare för dig att kommunicera till eleverna vad de förväntas gör under olika
moment av lektionen. Det blir också synligt för dig hur du aktiverar dina elever. Är det rätt aktiviteter för att nå lektionsmålsättningen? Sitter de bara tysta och antecknar? Det lyfter också upp vad DU gör när eleverna har en egen aktivitet (i grupp, par eller enskilt). Ska du gå runt till olika? Fokuserar du på en särskild grupp/elev? Går du runt och ställer stödjande frågor, vilka i sådana fall?

11. Draw the map – rita kartan

Grundtanke: det är viktigt att planera för den fysiska miljön som ska hjälpa dina elever att nå målsättningen för lektionen. 

Fundera över hur lärmiljön i ditt klassrum ska se ut för att främja att eleverna ska lyckas med målsättningen för lektionen. Hur ska de sitta? Vart ska deras fokus riktas under olika moment? Främjar möbleringen just det vi ska göra och lära oss idag? Ska vi flytta under lektionen? Hur ser väggarna ut i klassrummet? Vad sitter uppe? Främjar det dagens lärmål? Kan jag ta bort något? Lägga till?

ClassroomMoveableFurnitureITESMCCM_02

 

 

 

 

 

Reflektionsfrågor:

  1. Välj ett stort/komplicerat kunskapskrav i ämnet du/ni undervisar i. Fundera över hur många delmålsättningar du kan bryta ner det till, hur många mindre moment behöver man ta sig igenom innan man klarar kunskapskravet. Försök sedan formulera dessa enligt teknik 7 ovan, så att de naturligt leder fram till det fullständiga kunskapskravet.
  2. Tänk på en lektions du nyligen genomförda och lista vad dina ELEVER fick göra under lektionen. Börja varje mening med ett verb, t.ex. skrev… samtalade om… Fundera över om detta var rätt aktiviteter för vad du ville att du skulle lära sig under lektionen. Fråga gärna även eleverna om vad de faktiskt gjorde! Och om de tyckte det hjälpte dem.
  3. Fundera över den fysiska miljön i ditt klassrum. Hjälper den lärande? Hur kan den vara annorlunda?

 

Lycka till! Och dela gärna med er av vad ni tänker och kommer fram till.

Snart kommer kapitel 3 som handlar om Structuring and Delivering Your Lessons!

/Janna