Sommarskola – sommarlycka!

Idag tittade jag förbi på den sommarskola Barn- och utbildningsförvaltningen erbjuder. Vilken grej! Tårar i ögonen får jag när jag pratar med dessa engagerade lärare och elever som inte vill något annat än att fortsätta lära och utvecklas mot skolans mål, trots att de kanske ”borde” ligga i en hängmatta med en bok eller vandra på fjället.

I år erbjuds svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Eleverna fick ansöka om en plats och de som ville delta i två veckor prioriterades över de som sökte för en vecka. Fokus är också på årskurs 8. Eleverna som fått möjligghet att delta uttrycker stor glädje över att ha ”fått plats” och ”blivit antagen”. Över 60 elever var på plats och en handfull lärare. Förutom kompetenta och engagerade lärare i resp. ämnen, myllrade det också av äldre elever (gått ut nian eller från gymnasiet) som fått i sommarjobb att vara med och stötta i matematik. Lyckan i deras ögon gick inte heller att ta fel på.

I klassrummet där eleverna arbetade med svenska som andraspråk var det en febril aktivitet i blandade grupper. Väggarna, blädderblock och tavlan var täckt med ord och begrepp. Flertalet av dessa elever är nya i Östersund (och i Sverige) och hade därför i uppgift att ta reda på vad man kan göra i Östersund under sommaren. De hade brainstormat kring olika platser och aktiviteter man hade hört talas om. Nästa steg var att i grupper gå ut till dessa olika platser för att de reda på mer information: vad kostar det? vem kan delta? vad kan man göra där? osv. Innan grupperna gav sig iväg samlade man tillsammans ihop ord och begrepp man trodde sig behöva, skrev frågor tillsammans och tränade på att fråga. Väl ute hade de alla blivit väldigt väl bemötta och kom tillbaka med massor med nya information och kunskap som de sedan ska förmedla (på olika sätt) till sina kamtrater. Så härligt att se när skolan blir på riktigt!

När höstterminen startar ska vi träffas för att samla upp alla lärdomar från sommarskolan. Vad kan vi göra annorlunda i den ordinarie skolverksamheten, som de faktiskt lyckas med under sommarskolan?
Några framgångsfaktorer som lyftes fram spontant är:
– längre sammanhängande arbetspass (jobbar hela förmiddagen/dagen med samma grupp/lärare/område)
– nya konstellationer av elever (inga roller, hierarkier etc)

Ser fram emot att gräva vidare i detta tillsammans i höst.

Tack till lärarna jag träffade: Britta Christensson, Sandra Göransson, Tove Johansson, Maud Nilsson (som alla jobbar på Parkskolan i vanliga fall) samt elevassistent Clayton Carpenter. På plats finns också en studiehandledare i arabiska (som jag tyvärr inte träffade) samt rektor Anne Karlstedt som ansvarar för hela organisationen. 

ostersund_sommar

/Janna

Teach Like a Champion, del 3 – Structuring and Delivering Your Lessons

Kapitel 3 i boken Teach Like a Champion handlar om att strukturera och genomföra dina lektioner och vilka tekniker du kan använda dig av i den processen.

Structuring and Delivering Your Lessons – att strukturera och genomföra dina lektioner

Grundtanke: Lektionen är en planerad process som under passets gång gradvis lämnar över mer och mer ansvar från lärare till elev. 

Doug Lemov beskriver de olika teknikerna som del i en naturlig progression under lektioner som han kallar för I/We/You – jag/vi/duNi som är bekanta med cirkelmodellen (här kan du se ett exempel på cirkelmodellen av Anna Kaya) känner igen en hel del här ifrån. Det innebär att läraren inleder med att modella och ge viktig information (jag) om vad eleverna ska lärare sig, så konkret och tydligt som möjligt. Nästa steg är att eleverna tillsammans med dig och med varandra under stöttande former mer och mer får träna på vissa moment (vi) för att tillslut få flera möjligheter att öva att göra arbete på egen hand, med olika mängd stöttning (du) beroende på behov. Det kan låta självklart, men alltför ofta släpps elever iväg för ”eget arbete” utan den tillräckliga stöttningen, med de redskap de behöver för att kunna gå vidare på egen hand.

Författaren har identifierat tre tekniker som stärker jag-delen:  The Hook, Name the Steps, Board =Paper och Circulate) , tre tekniker som stärker vi-delen: Break It Down, Ratio, Check for Understanding och slutligen tre tekniker för du-delen: At Bats, Exit Ticket och Take a Stand). 

I det här inlägget går jag igenom teknikerna för jag-delen.

12. The Hook – lockbetet (kroken) 

Grundtanke: ”Lockebetet” är ett kort moment som fångar elevernas engagemang och intresse för ämnet/materialet ni ska ta er an. Det är momentet som bäddar för att eleverna har en ingång och motivation till djupare inlärning. Det är kort, det leder vidare in i ämnet, det är energigivande och positivt. m

”Lockbetet” kan handla om en kort berättelse, en bild, en gåta, ett musikstycke – något som får eleverna att vakna till liv, väcker deras nyfikenhet och viljan att veta mer. Det kan vara tio sekunder eller fem minuter. Du kanske inte behöver ett ”lockbete” på varje lektion, det kan räcka med ett när du introducerar något nytt som ni sedan kan bygga några lektionspass på.

Några exempel på ”lockbeten” är:

  • En berättelse: Berätta en kort anekdot, händelse eller berättelse som leder rakt in i ämnen. En spännande ”mattesaga” kan till exempel leda till att eleverna blir presenterade med ett matematisk problem som lektionen sedan ska handla om.
  • En liknelse: Hjälp eleverna att se kopplingen till vardagslivet genom att måla upp en relevant liknelse där ämnet för lektionen finns med i en vardagssituation för dem.
  • Rekvisita: Underskatta inte användandet av rekvisita: en spåkula när ni jobbar med lässtrategin att förutsäga och låt eleverna gissa vad ni ska använda den till, en jacka som en karaktär i boken ni läser har på sig ”Vem tror ni har på sig den?”. Klä ut dig till en historisk karaktär och låt eleverna gissa från när och vad.
  • Media: En bild, ett kort filmklipp, ett musikstycke kan vara ett bra och förstärkande ”lockbete” om de planeras ordentligt så det inte stjäl fokus från ämnet, utan leder IN i ämnet.
  • Höj status: Beskriv något fantastiskt! Presentera en elevs arbete, berätta om ”den bästa författaren någonsin” eller om nyheten som fick dig att tappa andan och hela familjen att storgråta när ni såg den.
  • Ge en utmaning: ge eleverna en utmanande uppgift/gåta/problem som hänger ihop med ämnet och låt dem försöka lösa den. Om du inte kan komma på något rekommenderas teknik 24 Pepper som beskrivs i kapitel 4 (nästa inlägg).

13. Name the Steps – synliggör stegen

Grundtanke: För den som redan behärskar något, är det ibland svårt att förstå exakt vad det är som nybörjaren inte greppar än. När man redan ser helheten kan det vara svårt att se detaljerna som faktiskt utgör helheten. Men just denna förmåga är något som utmärker en duktig lärare; förmågan att kunna synliggöra de steg som krävs för att nå dit någon annan är på väg, att kunna synliggöra processen. steg

Att kunna göra detta kräver så ledes mer än av en lärare än att man själv behärskar det som ska utvecklas. Det är t.ex. inget som säger att Zlatan skulle bli en bra fotbollstränare bara för att han är en ”gud” på planen. Medan Pia Sundhage tycks vara någon som har både och. Det är en av skillnaderna mellan en matematiker och en matematiklärare.

  1. Identifiera stegen: första steget är att som lärare själv identifiera vilka steg just den här processen innehåller. Om eleverna ska utveckla förmågan att kommunicera genom att hålla ett tal, vilka olika delar behöver eleven stegvis gå igenom och behärska för att kunna genomföra ett slagfärdigt tal. Att synliggöra dessa för eleven i undervisningen blir en form av stöttning (scaffolding). Ofta handlar det om att skapa en stödstruktur som går att använda i för liknande utmaningar/lärprocesser i framtiden.
  2. Gör stegen minnesvärda: Ge varje steg ett namn, bädda in dem i en historia, låt första bokstaven i varje steg bilda ett ord, ge dem bilder kopplat till varje steg – allt för att främja att stegen blir lätta att komma ihåg. Prata om dem ofta, upprepa, upprepa, återkoppla och upprepa!
  3. Bygg upp stegen: Du kan också använda eleverna i processen att bygga upp stegen tillsammans. Låt eleverna få möta olika exempel av olika tal (exemplet ovan) och under nästa lektion kan ni tillsammans stegvis försöka bryta ner och synliggöra de gemensamma stegen som finns i processen att skapa ett tal.
  4. Hantera två parallella processer: Som lärare handlar det ofta om att leda eleverna genom två olika processer samtidigt. Det ena handlar att leda eleverna genom den process de är i just nu och om att kunna synliggöra dessa steg. Den andra är något av en metaprocess som handlar om att hjälpa eleverna att se hur dessa steg kan översättas till att bli något generaliserbart; något som kanske går att använda när de möter nya problem och utmaningar.

14.  Board = Paper – Tavla = anteckning

Grundtanke: Den här tekniken handlar om att eleverna lika mycket som att de behöver lära sig ett innehåll eller träna på en förmåga, också behöver träna på att vara studenter, dvs att vara lärande. Eleverna behöver träna på olika strategier för att minnas det som läraren går i genom, där en av dessa kan vara att skriva av det läraren skrivit på tavlan. Ju mer eleverna har tränat på detta, desto mer kan de få välja själva i vilken form och när de behöver göra något för att minnas. 

Den här tekniken har jag valt att översätta lite annorlunda på svenska, utifrån att jag faktiskt ser det som att vi har kommit steget längre nu (i Sverige eller på de åren som gått sedan boken skrevs?) i bemärkelsen att vi i dagens skola inte alltid använder just papper för att föra anteckningar. Många elever skriver idag anteckningar/gör tankekartor i en dator eller på en lärplatta. En del fotograferar lärarens anteckningar. En del jobbar med bilder och olika program/appar för det.

Det viktigaste är väl trots allt att komma ihåg grundtanken med tekniken – att eleverna behöver träna på strategier för att lära och att minnas, gärna prova olika sätt och att få reflektera över dessa tillsammans.

15. Circulate – cirkulera

Grundtanke: En viktig dela av jag-delen som Doug Lemov beskriver är att läraren tar kommandot över lektionen och klassrummet. En teknik för att göra just detta är att rent fysiskt röra sig runt i klassrummet, att cirkulera. Detta signalerar till eleverna att du äger hela rummet, inte bara det som pågår längst framme vid tavlan. Men det är inte bara den fysiska närvaron i olika delar av rummet utan vad du gör av den. 

  1. Break the plane: Doug Lemov beskriver klassrummet som ett flygplan, där fören är tavlan och vingarna går ut och delar av den delen av klassrummet där läraren oftast befinner sig och den delen där eleverna är placerade. En del lärare stannar en hel lektion i sin del av planet, men Lemov menar att gemensam för de skickliga lärare han observerat är att de redan tidigt under lektionen (helst inom de första 5 minuterna) rör sig förbi vingarna, ut i alla delar av flygplanet, dvs they break the plane. Det visar bl.a. att du som lärare alltid rör dig i ditt klassrum som en del av lektionen, inte bara för att korrigera någon elev som stör eller någon som tappat fokus.
  2. Ha full tillgång till hela rummet: Rummet måste vara möblerat så att du ha fri rörelsemöjlighet och tillgång till alla delar av rummet och framför allt alla elever. Du måste kunna röra dig till och från elever utan att behöva avbryta undervisningen. Eleverna läser snabbt av om det finns ett ”lärar-fritt”-utrymme.
  3. Involvera dig medan du cirkulerar: Rör dig inte passivt runt i klassrummet utan använd möjligheten att involvera dig med eleverna på olika sätt. Det kan handla om en hand på axeln, en kort positiv återkoppling om vad du ser i anteckningarna etc. Små gester och aktiviteter som gör att eleverna känner att ser, hör och är involverade i det som pågår.
  4. Rör dig systematiskt: Ha en tanke med hur du rör dig utan att för den delen implicit peka ut vissa elever. Om du medvetet går till Anna varje gång du ber alla elever att titta och lyssna på dig, kommer Anna ganska snart känna sig provocerad och utpekad istället för stöttad. Systematik betyder heller inte förutsägbart. Gå inte samma runda varje gång.
  5. Välj din position: Var medveten om hur du ser klassen medan du rör dig runt. Försök röra dig så att du hela tiden ser så mycket av klassrummet och intreraktionen som möjligt. Vad händer om du ställer dig längst ner i klassrummet under en diskussion, ser du andra saker då?

I nästa inlägg fortsätter jag berätta om teknikerna som stärker vi- och du-delen av lektionen!

/Janna

 

 

 

 

 

Lärande besök om digitalisering

 Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersund står inför samma spännande utmaning som alla andra kommuner i Sverige när det gäller digitaliseringen av skolan. Många kommuner har kommit längre än oss i den processen och i kollegialt lärande-anda försöker vi lära av några av dessa.
En konsekvens av den utvecklingsresa kommunen gjorde till BETT i London (ska skriva mer om den så fort jag hinner!) och det nätverkande som skedde där, är att vi fick kontakt med Sollentuna kommun. Vi träffade politiker, folk från Skolkontoret, rektorer, IKT-pedagoger och lärare. De samtal vi hade där gjorde oss nyfikna på hur deras process sett ut och vad vi kan lära av det. Nedan följer en beskrivning av det besök vi gjorde på Runbacka skolor och några av de reflektioner vi tar med oss hem. Besök gjordes under en förmiddag och vi fick träffa rektor och IKT-pedagog (även undervisande lärare) samt ekonomichef på Skolkontoret i Sollentuna.
Skolan
F-9 skola, funnits i 25 år. alla i samma byggnad. Lågt hus som går ut i ”flyglar” med ett arbetslag i varje. 570 elever. 26 barn på förskolan (2 avdelningar med 3 fsklärare, 2 barnskötare). Förskoleklass kommer från flera håll. 28 elever i varje klass från fskklass till år 9, tvåparallelligt. Ledningen består av en rektor och 2 biträdande (en för förskola, f-3 och en för 4-9). + en specialskola med 10 placeringar. Blandar om klasserna i åk 4 och åk 7.
Kommunens satsning 
Politiker åkte till Maine och kom hem med tanke om 1:1 som drogs igång år 2010. Det var varit och är en lång resa. Utgångspunkten var att alla skolor skulle in i det. . Från nämnden kom extra pengar under de första åren för fortbildning och investeringar, men skolorna har fått stort pedagogiskt friutrymme. Vissa skolor valde att börja 6-9 andra började med yngre åren. Vissa skolor valde iPads, vissa Mac, vissa Chromebooks. PC finns nästan inte längre i kommunen. Det fanns en IKT-grupp centralt då som bestod av en pedagog från varje skola,sk. ”IKT-inspiratörer”. Dessa fick då fortbildning och hade som uppdrag att arbeta vidare för detta på sina resp skolor. Skapat en gemensam IKT-strategi som alla SKA arbeta utifrån och även en minimi-kompetensnivå kring integrerad IKT. Nätverkskrångel i början när alla skulle ut samtidigt, var ett halvår när det krånglade innan man lyckades möta behovet. Upplevdes som en bromskloss av personalen, men nu har man kommit vidare.
Kommunen har IKT-utvecklare på Skolkontoret och erbjuder en del gemensamma föreläsningar, mest inspiration. Dock inget nätverk för IKT-inspiratörer på skolor längre, vilket efterfrågas av de på skolorna.
Skolans satsning
Första steget var projektorer i alla klassrum. På Runbacka skolor har man valt att ha Mac i år 6-9, detta har nu utvecklats till år 4-9 (men det tog några år), för de yngre åren är det ipads (F-2 är de två barn på en ipad, år 3 är det 1:1). Det tog några år innan det var fullt utfört. Eleverna får låna en dator. Då det är ett leasingavtal har skade/försäkringsdiskussionen inte varit så svår. Om det är olycka eller sker på skolan, står skolan för det. Om det sker hemma eller oförsiktighet, då får föräldrarna stå för det. Har laddningsskåp på skolan för de som inte vill ta hem de. Läromedelsbudgeten ingår numera digitala läromedel. Måste vara medveten om att det kostar pengar i en uppstartsfas.
Valet av ipads och Mac handlade mest om att främja det kreativa arbetssättet och tänkandet. Miljön och verktygen för detta är bättre och mer användarvänligt än på PC och chromebooks. De är också lätta, erbjuder en stabil miljö, är tåliga. Väldigt nöjda med det fortfarande.
Att eleverna i de senare årskurserna har Mac istället för ipads handlar mest om de textmängder de faktiskt producerar, och även möjligheter att jobba med GAFE, film, bloggar och podcast, som är ännu bättre på Mac än Ipads. Man genomför nu provverksamhet med Chromebooks i de yngre åren. Parallellt testas också möjlighet att använda ipad + tangentbord och se i vilka åldrar det skulle passa.
Redan innan 1:1 hade skolan börjat arbeta med GAFE (Google Apps for Education) och det användandet utvecklades snabbt när 1:1 kom på plats. I GAFE ska allt vara öppet. I början av varje termins skriver föräldrar på om barnen får finnas på internet – publiceringsunderlag; foto, film, namn etc. All känslig information och myndighetsutövande sker i Infomentor.
Förskolan jobbar med ipads (F-appen för dokumentation). Gått från dokumentationsverktyg, men jobbar nu för att det ska bli ett mer pedagogiskt verktyg. Mellan 5-10 st ipads i gruppen + all personal.
IKT-pedagog: pendlat mellan heltid och att undervisa 4h. Bra att kunna vara med i klassrummet och delta både i planeringen och även i praktiken. Går ut och lära klassen samtidigt som läraren lär sig. VIKTIGT ATT DET ÄR EN PEDAGOG!
Finns även en dataadministratör/tekninker (60%) på skolan. Hen har hand om nätverk, försäkring, leasing, google-konton och underhåll.
Detta har prioriterats in det i budgeten och hänger i ihop med fördelen att vara en stor skola.
I kommunen i stort ser det väldigt olika ut på olika skolor, men alla har någon med IT-ansvar (från några timmar till en heltid).
IKT-pedagog på Runbacka skolor
IKT-pedagogen har som uppdrag att arbeta för IKT-strategin på skolan och för att alla ska utvecklas pedagogiskt, för ett integrerat IKT-användande. Det handlar om att stimluera de som vill vidare och stötta de som inte kan.
På individnivå upplevs datorn fortfarande på olika sätt för lärare, ångest för en del. stor glädje för en del. Flera lärare har uttryckt att de nu hittat tillbaka till sin arbetsglädje – mer kreativt och roligt igen.
En del fortbildning ordnar kommunen, tex olika föreläsare, mer inspiration. Men det största jobbet sker i vardagen på varje skola. Delvis kan lärare boka tid med IKT-pedagoger för gemensam planering av uppstart av arbetsområde, som sedan kan vara med i klassrummet under någon/några lektioner. Funkar även att IKT-pedagog kommer och går igenom något med klassen (elever och lärare ihop) och sedan får de jobba vidare utan honom. Teachmeets funkar jättebra. Mycket informellt lärande mellan lärare. IKT-pedagogen har fram tills nu lagt mest energi på de som vill utvecklas och som sedan får med sig de andra.
IKT-pedagogen ansvarar också för Juniorspridarna. Det är elever som är digitalt kompetenta och intresserade.
Det finns en juniospridare varje klass som träffas IKT-pedagogen varje månad. Juniorspridarna inspirerar och hjälper både elever och lärarna i klassrummen. Först fick eleverna ansöka, nu väljer mentor. Dock viktigt att se till att det är elever med hög kompetens inom IKT. Juniospridarna har bl.a. gjort en film kring Råd vid datoranvändande som finns på Youtube.
Förra våren var en vändpunkt. Nu räcker det inte längre med att man testar utifrån sin nivå som lärare. Nu utgår man från minima kompetensnivån i kommunen och nu blir det mer styrning (till skillnad från egen utveckling). Skolans skolutvecklingsggruppen (består av utvecklingsledare i alla arbetslag) har under tagit fram en digital kursplan. Den har man börjat arbeta med under hösten och den finns att hämta på skolan hemsida. Ett annat steg för hösten är digitala projekt – en digital uppgift. Varje lärare har fått välja ett arbetsområde där de måste göra något nytt och utmana sig själva digitalt, kopplat till kursplanen. Till hjälp har de varandra i styrda blandade gruppen (medvetet av ledning!). De träffades ett tillfälle i augusti för en första planering (teachmeet), sedan en träff under höstlovet för avstämning och tillslut en utvärderingsträff i december i form av Teachmeet. Man har också börjar genomföra kollegiala besök.
Tyvärr finns inget kommunnätverk längre för IKT-inspiratörer, vilket hade varit önskvärt, men å andra sidan har det vuxit fram ett informellt kollegialt lärande mellan skolor i kommunen, ett delande. Väldigt öppet mellan rektorer och mellan lärare, besök mellan skolor, dela dokument etc.
Vad ser ni vad gäller lärande? Ökat lärande, mer kreativa klassrum, ökad motivation. Både lärare och elever. De digitala verktygen är nu verkligen en integrerad del av undervisningen.
Här hittar ni Runbacka skolors hemsida.
Reflektioner
  • Otroligt viktigt med tydliga och höga förväntningar från nämnd om vad som gäller kring digitalisering: t.ex. IKT-strategi och minimi-kompetensnivå är exempel.
  • Lika viktigt med likvärdiga förutsättningar för skolor att uppnå dessa, från nämnden. De tekniska förutsättningarna ska vara samma för alla och förutsättningar för kompetenshöjning.
  • Stort pedagogisk friutrymme för rektorer/förskolechefer och förskol-/lärare vad gäller de pedagogiska verktygen, dvs även vilken typ av dator/lärplatta man vill använda.
  • De verktyg som används för myndighetsutövande administration får gärna vara samma i hela kommun för att främja likvärdighet för elever.
  • En struktur kring kompetensutveckling för integrering av IKT i undervisningen måste finnas på varje skola. Oavsett om det innebär att det finns en IKT-pedagog eller en mötesstruktur och lärande kultur där man gemensamt drar utvecklingen framåt.
  • Det tar lång tid att förändra en lärandekultur bland lärare på en skola, men går om man är envis och jobbar mot gemensamma mål.
  • Att rektor är kunnig och ledande i IKT-resan är oerhört viktigt, vilket stärker mig ytterligare i vår satsning på att åka med rektorer och förskolechefer till BETT i den här fasen av vår utveckling i Östersund.

Det ska blir oerhört spännande och utmanande att komma hem till Östersund med dessa erfarenheter som ett komplement till det vi tillsammans tagit med oss från BETT. Jag återkommer snart med vidare tankar och planer.

/Janna

Utredning kring lärandemiljön i skolan

Idag har Björklund tillsatt en utredning kring vår lärandemiljö i skolan.

Nej visst ja. Det var tydligen ordning och reda som behövde utredas.

Ordningsvakt

Jag tänker igen hur mycket vi säger och signalerar med de frågor vi ställer. Är det ordning och reda som behöver utredas? Varför är ordning och reda viktigt? Vad är det egentligen vill åt?

/Janna